Etikettarkiv: Självständighetsförklaringen

Tio sanningar som förändrade amerikansk historia

Snart är det 4 juli, datumet för den amerikanska självständighetsförklaringen, ett unikt frihetligt dokument som många amerikaner själva missat innebörden av.

Timothy Sandefur har på sin blogg listat ”Ten truths that changed American history”, med anledning av en lista på ”Ten lies that made American history”. Sandefur skriver: ”Some people enjoy emphasizing the “lies” of American history—and of course it is important to keep the dark side of our past in mind, and to remember how crucial skepticism is in a democracy. On the other hand, reverence is important, too, and an overemphasis on “the lies” can mislead, and can feed an ugly character trait: the self-flattering notion that you’re far too smart to fall for idealism.

Of course, our history and culture have also been profoundly shaped by great truths—and telling those truths often took far more courage than the opposite. At this time of year, especially, it’s worth pausing to think about ten great truths that changed, and continue to change, the United States.”

Läs om dem här!

Tidigare blogginlägg om självständighetsförklaringen.

Självständighetsförklaringen är ett unikt dokument

Idag är det 4 juli, USA:s nationaldag, den dag 1776 som självständighetsförklaringen (vars huvudförfattare var Thomas Jefferson) skrevs under. Det är ett unikt dokument, en milstolpe som hade stor betydelse för den gryende liberalismen, där människans rättigheter och rätten till revolution lades fram på ett mycket välformulerat och genomtänkt sätt. Det är synd att många av dagens amerikaner, liksom andra folk, inte förmår ta till sig detta.

Starkt påverkade av John Locke, ”liberalismens fader”, skrev The Founding Fathers om ”certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.” För dem var det självklart att i begreppet ”frihet” ingick rätten till egendom, vilket man kan läsa i deras egna texter. I Virginias ”Declaration of Rights” från den 12 juni 1776 står det också:

”That all men are by nature equally free and independent, and have certain inherent rights, of which, when they enter into a state of society, they cannot, by any compact, deprive or divest their posterity; namely, the enjoyment of life and liberty, with the means of acquiring and possessing property, and pursuing and obtaining happiness and safety.”

Liknande formuleringar om äganderätten återkom också i flera delstatsförfattningar, som exempelvis i Massachusetts, New Hampshire och Pennsylvania.

Genom att skriva om rätten till ”strävan efter lycka” gav självständighetsförklaringen noggrant ett unikt uttryck för människans tillvaro och var denna står i relation till staten. Det är inte Guds eller statens befallningar, utan individens egen lycka här på jorden som är ändamålet för människan. Och det är ingen garanterad rätt till lycka, ingenting som ska tillhandahållas av Gud eller staten, utan en rätt till strävan efter lycka, med allt det ansvar, inkluderande motgångar, som detta innebär för individen. Människan har rätt att få vara lycklig utifrån sina egna strävanden, vilket inte är möjligt utan frihet. Livet, friheten och strävan efter lyckan är intimt sammankopplade och självständighetsförklaringen är revolutionerande inte bara genom att kolonierna gör revolution mot Storbritannien, utan även i den livsfilosofi som förmedlas här. Mer om de sekulära upplysningsidéernas grund för USA kan man läsa i mina artiklar här.

Vidare står det i självständighetsförklaringen:

”That to secure these rights, Governments are instituted among Men, deriving their just powers from the consent of the governed,–That whenever any Form of Government becomes destructive of these ends, it is the Right of the People to alter or to abolish it, and to institute new Government, laying its foundation on such principles and organizing its powers in such form, as to them shall seem most likely to effect their Safety and Happiness. Prudence, indeed, will dictate that Governments long established should not be changed for light and transient causes; and accordingly all experience hath shown, that mankind are more disposed to suffer, while evils are sufferable, than to right themselves by abolishing the forms to which they are accustomed. But when a long train of abuses and usurpations, pursuing invariably the same Object evinces a design to reduce them under absolute Despotism, it is their right, it is their duty, to throw off such Government, and to provide new Guards for their future security.”

Medvetna om riskerna för mobbvälde med oproportionerligt våld och godtyckliga angrepp, var man noggranna med att specificera den principiella innebörden av rätten till revolution. Det är inte för första möjliga ingrepp i individens rättigheter som revolution måste till, utan efter ”a long train of abuses and usurpations, pursuing invariably the same Object evinces a design to reduce them under absolute Despotism”.

En revolution får stora konsekvenser, däribland flera oförutsedda, varför det krävs stort omdöme och realistisk förväntan innan en sådan startas. Godtycklig maktutövning och despoti kan lätt uppstå även under en revolution, och av ett slag som är värre än det som många revolutionärer ursprungligen gjorde uppror mot. Franska revolutionen är här ett exempel. Nu är ju utvecklingen efter den med Robespierres skräckvälde inte ett argument mot att revolutionen initialt var berättigad i Frankrike, bara att man måste vara medveten om riskerna. I de brittiska kolonierna i Amerika var den ideologiska jordmånen mer gynnsam och enhetligt liberal än den i Frankrike. Genom sina precisa formuleringar om individens rättigheter och rätten till revolution förmedlade de amerikanska Founding Fathers insikten om problemen med godtycklig maktutövning såväl i en förtryckande stat som under en revolution. De var här väl förankrade i John Locke som skrev i sin Second Treatise of Government:

”[T]he end of law is not to abolish or restrain, but to preserve and enlarge freedom: for in all the states of created beings capable of laws, where there is no law, there is no freedom: for liberty is, to be free from restraint and violence from others; which cannot be, where there is no law: but freedom is not, as we are told, a liberty for every man to do what he lists: (for who could be free, when every other man’s humour might domineer over him?) but a liberty to dispose, and order as he lists, his person, actions, possessions, and his whole property, within the allowance of those laws under which he is, and therein not to be subject to the arbitrary will of another, but freely follow his own.”

Tidigare blogginlägg om den 4 juli.

John Adams i SVT

Jag har nyss sett det första avsnittet av TV-serien John Adams, som visas på SVT1 sju söndagar. Det är onekligen upplyftande att ta del av den spännande episod i historien då USA bildades. Jag tycker det var bra skådespelare och bara att se en flagga med orden ”Don’t tread on me” var inspirerande. Nu hör Thomas Jefferson och James Madison till dem jag gillar bättre än John Adams bland de amerikanska ”founding fathers”, men oavsett interna spänningar och motsättningar så var alla ”founding fathers” några av de mest briljanta personligheterna i världshistorien. När man exempelvis jämför dem med de — på EU-nivå och bland EU:staternas regeringar och parlament — som skrivit och drivit igenom det etatistiska Lissabonfördraget, framgår det än tydligare, och än mer tragiskt och olycksbådande vad beträffar EU.

Jag hade den 4 juli ett blogginlägg om den amerikanska självständighetsförklaringen, där också ett filmklipp från TV-serien finns med angående denna händelse.

I vårnumret av The New Individualist fanns en artikel av David Mayer, Completing the American Revolution, där med anledning av 50-årsfirandet av publiceringen av Ayn Rands Atlas Shrugged 2007 denne tar upp revolutionsidéerna från 1700-talet och hur vi idag kan gå vidare på det spåret och nå dit grundlagsfäderna inte lyckades fullt ut.

Läs gärna även min artikelserie om USA och religionen på Heureka, där de sekulära grundvalarna för USA behandlas.

4 juli

Idag är det den minnesdagen som inte minst amerikaner själva borde påminnas om dess egentliga innebörd. Med etatistiska presidenter som George W Bush och Barack Obama och ett republikanskt parti som är desorienterat, splittrat och oförmöget att anknyta till frihetliga idéer som Barry Goldwater på sin tid gjorde, finns det all anledning att återupptäcka USA:s libertarianska grund.

Självständighetsförklaringen

Av de 56 undertecknarna blev fem fångade av britterna och torterades innan de dog, tolv fick sina hem rannsakade och nedbrända, nio dog i revolutionskriget. De levde upp till slutorden i deklarationen, ”we mutually pledge to each other our Lives, our Fortunes and our sacred Honor”.

Thomas Jefferson skrev inför 50-årsminnet 4 juli 1826, det datum han med enastående symbolik avled:

”May it be to the world, what I believe it will be, (to some parts sooner, to others later, but finally to all,) the signal of arousing men to burst the chains under which monkish ignorance and superstition had persuaded them to bind themselves, and to assume the blessings and security of self-government. That form which we have substituted, restores the free right to the unbound exercise of reason and freedom of opinion. All eyes are opened, or opening, to the rights of man. The general spread of the light of science has already laid open to every view the palpable truth, that the mass of mankind has not been born with saddles on their backs, nor favored a few booted and spurred, ready to ride them legitimately, by the grace of God. These are grounds of hope for others. For ourselves, let the annual return of this day forever refresh our recollections of these rights, and an undiminished devotion to them.”

En av undertecknarna till självständighetsförklaringen, Samuel Adams, sa till de brittisktrogna Tories:

”If you love wealth more than liberty, the tranquility of servitude
better than the animating contest of freedom, depart from us in peace.
We ask not your counsel nor your arms. Crouch down and lick the hand
that feeds you. May your chains rest lightly upon you and may posterity
forget that you were our countrymen.”

Idag passar ölmärket Samuel Adams!

Uppdatering: John Adams i SVT

Läs även: Självständighetsförklaringen är ett unikt dokument