Etikettarkiv: Ron Paul

Ron Paul relativiserar ondskan

Jag har tidigare kritiserat den Republikanske presidentkandidaten Ron Paul, denne förmente libertarian, med fokus på de rasistiska och konspiratoriska nyhetsbreven som skrevs i hans namn och inrikespolitiska frågor som att han vill luckra upp åtskillnaden mellan kyrka och stat, och inte har något emot att enskilda delstater ska kunna förbjuda abort och reglera människors privatliv. Han vill värna delstaternas rättigheter, men har inga ideologiska invändningar när dessa kränker individens rättigheter, samtidigt så tvekar han inte att använda sig av federal makt när det gagnar hans egna värderingar. Således stöder han Sanctity of Life Act, som syftar till federalt förbud mot abort, och Defense of Marriage Act, som skapar en federal definition av äktenskap mellan man och kvinna.

Det är ungefär samma opportunistiska hyckleri som när slaverianhängarna i den amerikanska Södern inte tvekade att använda sig av federal makt för att gynna slaveriet, så länge deras ställning på den nivån var stark, men sedan snyftade om delstaters rättigheter och trädde ur Unionen när slaveriet hotades alltmer, det sistnämnda åtagandet från sydstaterna f.ö. något som Paul inte ser några problem med, och har enbart en positiv syn på vad ett bestående CSA hade betytt om det inte förlorat kriget.

Men det är inte bara i inrikesfrågor som Paul visar sin antiliberala sida, utrikespolitiskt trampar han runt i ett träsk med urskuldande av terrorister och diktaturer, där ondska relativiseras och USA:s krigföring i Afghanistan och Irak ges en moralisk likvärdighet med terrorister. Om Irans möjligheter att skaffa sig kärnvapen säger han, ”They’re just defending themselves”. Man behöver inte förespråka bombning av Teheran för att tycka att ett sådant uttalande visar på en hårresande nonchalans inför det hot som Iran utgör. Han hävdar att palestinierna ”bor i ett koncentrationsläger” och har bara några ”få små missiler”. Ett groteskt påstående och en chockerande relativisering av ondskan. Utöver det har Paulkampanjen ett webfilm med ytterligare relativism. Timothy Sandefurs kritik av denna innehåller även en annan jämförelse med sydstaterna, den om Unionens ockupation 1865-77.

Det finns legitima argument för och emot invasionen av Irak. Jag var kritisk mot den, men mer positiv till den i Afghanistan, då den var direkt kopplad till en attack mot USA. Den numera avhoppade presidentkandidaten Gary Johnson har länge velat ta hem trupperna, men har mig veterligen inte ägnat sig åt det relativistiska trams som Paul gjort.

Ska då inte Paul bedömas i sin helhet, precis som alla andra kandidater? Ingen av de andra är lika liberal som Paul när det gäller ekonomisk politik, integritetsfrågor och narkotikapolitiken. Paul ska krediteras för de frihetliga synpunkter han för fram, men hans omdömeslöshet och ickeliberala positioner är tillräckligt mycket för att avskriva honom förtroendet som president. Många libertarianer kan ha vettiga åsikter utan att vara lämpliga som presidenter, och Paul är inte ens libertarian. Då många betraktar honom som sådan, finner jag det angeläget att påvisa att så inte är fallet. Han kan betecknas som en slags frihetligt konservativ med opportunistiska drag. Därför har jag ägnat mer utrymme åt att kritiskt granska honom än andra kandidater. Det är heller inte troligt att han vinner nomineringen som Republikanernas presidentkandidat, och om mot förmodan så skulle ske, har han ingen chans mot Obama. Bättre då en mer moderat kandidat med större chans att vinna. Men vem det ska vara (Romney eller Huntsman?) vill jag helst slippa tänka på nu, bedrövliga som alla kandidaterna är. Som tur är saknar jag rösträtten att behöva ta ställning, om man nu väljer att rösta. Imorgon får vi se hur det gått i New Hampshire.

Annonser

Ron Paul är ingen libertarian

Den republikanske kongressledamoten Ron Paul från Texas, som nu åter har deklarerat att han ställer upp i presidentvalet, brukar betecknas som libertarian, och många av hans anhängare ser honom som sådan. Men det tål att upprepas, Paul är ingen libertarian, om man med libertarianism åsyftar klassisk liberalism i traditionen från John Locke. Paul bör mer rimligen betecknas som en konservativ med frihetliga drag. Men till skillnad från exempelvis Barry Goldwater, som hade vissa brister men var mer libertariansk än konservativ, har Paul ett bisarrt och ickeliberalt bagage som inte kan ursäktas med att han är så frihetlig på ett antal punkter.

The New Republic rapporterade för några år sedan om de nyhetsbrev som hade skrivits i Pauls namn, med sitt innehåll av rasism och konspirationsteorier. Många libertarianer angrep Paul, som låtsades inte ha haft någon koll på vad som skrevs i nyhetsbreven. David Boaz vid Cato Institute skrev bl.a.:

”Ron Paul says he didn’t write these newsletters, and I take him at his word. They don’t sound like him. In my infrequent personal encounters and in his public appearances, I’ve never heard him say anything racist or homophobic (halting and uncomfortable on gay issues, like a lot of 72-year-old conservatives, but not hateful). But he selected the people who did write those things, and he put his name on the otherwise unsigned newsletters, and he raised campaign funds from the mailing list that those newsletters created. And he would have us believe that things that “do not represent what I believe or have ever believed” appeared in his newsletter for years and years without his knowledge. Assuming Ron Paul in fact did not write those letters, people close to him did. His associates conceived, wrote, edited, and mailed those words. His closest associates over many years know who created those publications.”[…]

”Paul says he didn’t write the letters, that he denounces the words that appeared in them, that he was unaware for decades of what 100,000 people were receiving every month from him. That’s an odd claim on which to run for president: I didn’t know what my closest associates were doing over my signature, so give me responsibility for the federal government.”[…]

”Libertarians should make it clear that the people who wrote those things are not our comrades, not part of our movement, not part of the tradition of John Locke, Adam Smith, John Stuart Mill, William Lloyd Garrison, Frederick Douglass, Ludwig von Mises, F. A. Hayek, Ayn Rand, Milton Friedman, and Robert Nozick. Shame on them.”

Tidskriften Reason skrev att det mesta tydde på att det var Lew Rockwell som hade skrivit nyhetsbreven, vilket inte förvånar.

Vid sidan av detta har Paul själv som politiker bl.a.  inte förstått grundlagsfädernas åtskillnad mellan kyrka och stat och bekämpat aborträtten och rätten till ett eget sexliv.

Nu är ju andra republikanska kandidater, liksom vid tidigare val, inte någon rolig samling heller, men det finns åtminstone en, förre guvernören i New Mexico Gary Johnson, som är betydligt bättre än Paul. Reason hade nyligen en artikel om Johnson och kontrasterar honom mot Paul. Inte för att jag tror att Johnson kommer att vinna nomineringen, men förhoppningsvis kan han lyfta fram frihetliga idéer i rampljuset och dessutom få med sig de vettigare anhängarna till Paul som insett hur snett Paul hamnat.

Gary Johnsons kampanjsida.