Tag Archives: Nazism

Liberalismen hotas från tre håll

Den klassiska liberalismen (eller libertarianismen) hotas framförallt från tre håll idag. Tom Palmer, som bl.a. är senior fellow på Cato Institute, har för denna tankesmedja skrivit en policy report som beskriver detta: ”A New, Old Challenge: Global Anti-Libertarianism”  Utdrag:

”A spectre is haunting the world: the spectre of radical anti-libertarian movements, each grappling with the others like scorpions in a bottle and all competing to see which can dismantle the institutions of liberty the fastest. Some are ensconced in the universities and other elite centers, and some draw their strength from populist anger. The leftist and the rightist versions of the common anti-libertarian cause are, moreover, interconnected, with each fueling the other. All explicitly reject individual liberty, the rule of law, limited government, and freedom of exchange, and they promote instead radical, albeit aggressively opposed, forms of identity politics and authoritarianism. They are dangerous and should not be underestimated.

In various guises, such movements are challenging libertarian values and principles across the globe, especially in Europe, in America, and in parts of Asia, but their influence is felt everywhere. They share a radical rejection of the ideas of reason, liberty, and the rule of law that animated the American Founding and are, indeed, the foundations of modernity. Those who prefer constitutionalism to dictatorship, free markets to cronyist or socialist statism, free trade to autarchy, toleration to oppression, and social harmony to irreconcilable antagonism need to wake up, because our cause and the prosperity and peace it engenders are in grave danger.

At least three symbiotic threats to liberty can be seen on the horizon: a) identity politics and the zero-sum political economy of conflict and aggression they engender; b) populism and the yearning for strongman rule that invariably accompanies it; and c) radical political Islamism. They share certain common intellectual fountainheads and form an interlocking network, energizing each other at the expense of the classical liberal consensus.”[…]

”It took decades, but a robustly anti-libertarian and anti-toleration movement on the left side of the spectrum has effectively taken over a great deal of academia in much of Europe, North America, and other countries. Their goal is to use administrative punishment, intimidation, and disruption to suppress all views that they consider incompatible with their vision. This movement is rooted in the writings of a German Marxist who studied under the Nazi theoretician Martin Heidegger. His name was Herbert Marcuse, and after he came to the United States he became very influential on the far left.”[…]

”The call for politically correct ”safe spaces” reserved for minorities is mirrored by white nationalists who call for affirming ”white identity” and a ”white nation.””[…]

”Populism often parallels the various forms of identity politics, but adds angry resentment of ”elites,” crackpot political economy, and a yearning for a leader who can focus the authentic will of the people.”[…]

”Radical Islamism mirrors some of the themes of the other anti-libertarian movements, including identity politics (the belief that the community of believers is at war with all infidels), authoritarian populist fears of threats to group identity and social status, and enthusiasm for charismatic leaders who will ”Make Islam Great Again.” Radical Islamism even shares with the far left and far right common intellectual roots in European fascist political ideology and collectivist ideas of ”authenticity.””

Läs hela rapporten här.

Här även en podcast där man kan lyssna på Palmer prata om detta.

Vidare i anslutning till detta, läs även Palmers artiklar om Martin Heidegger och Carl Schmitt, Martin Heidegger: Philosopher of Nazism and Other Collectivist Cults & Carl Schmitt: The Philosopher of Conflict Who Inspired Both the Left and the Right

Annonser

Den europeiska nyfascismens framgångar

I det grekiska valet fick det nynazistiska partiet Gyllene gryning 7 procent av rösterna och 21 mandat (av 300) i parlamentet. Samtidigt gick även kommunister fram. Grekland är det land som krisar mest inom EU nu, men fler har problem som dessutom håller på att förvärras.

Ännu har inga liknande framgångar för fascister och kommunister synts i de efter Grekland mest ekonomiskt drabbade länderna, som Spanien, Italien och Portugal. Men med tanke på att även dessa länder har auktoritära traditioner, kan en fördjupad kris leda till kraftiga svängningar i opinionen åt värre håll även där, precis som i Grekland. Italien hade under flera decennier efter andra världskriget nyfascistiska MSI (Movimento Sociale Italiano) i parlamentet, med en röststyrka på ca 5-6 procent. Kommunisterna var ännu starkare.

Nu är det inte säkert att blir värre politiskt, och de nämnda länderna har inte haft samma grad av korruption och vanskötsel av ekonomin som Grekland, även om problemen finns där. De två etablerade partierna i Grekland, Ny Demokrati och PASOK, har varit ansvariga för mycket mer flagrant misskötsel av ekonomin under lång tid, samtidigt som de växlat om makten. Men i länder som ännu inte är lika illa ute som de ovannämnda, t.ex. Frankrike och Ungern, har fascistiska eller fascistiskt anstrukna partier nått stora framgångar, som Front National resp. Jobbik.

FN har försökt snygga till sin profil på sistone under Marine Le Pen, men partiets rötter finns i den franska fascismen, och Marines far, tidigare långvarige partiledaren Jean-Marie Le Pen, tyckte att Förintelsen var en ”detalj i världshistorien”. FN har tillsammans med Jobbik och andra europeiska partier med liknande inriktning bildat en gemensam grupp.

I Ungern fick Jobbik i parlamentsvalet 2010 16,7 procent och 47 mandat (av 386). I likhet med grekiska Gyllene gryning har partiet en illa dold fascistisk framtoning. I anknytning till partiet finns det ”Ungerska gardet”, som går runt i uniform med samma symboler (exempelvis Arpadflaggan) som användes av de fascistiska Pilkorsarna under andra världskriget. Krisztina Morvai, som sitter i Europaparlamentet för Jobbik och är tilltänkt presidentkandidat för partiet, skrev under Gazakriget ett öppet brev till Israels ambassadör i Ungern, med orden:

”The only way to talk to people like you is by assuming the style of Hamas. I wish all of you lice-infested, dirty murderers will receive Hamas’ ‘kisses.'”

Inför valet till Europaparlamentet 2009 skrev hon i ett offentligt brev:

”I would be glad if the so-called proud Hungarian Jews would go back to playing with their tiny little circumcised tail rather than vilifying me.”

Hennes sätt att uttala sig om judar är vedervärdigt och för tankarna till 30-talet. Morvai är ingen gatuligist i stil med de som går runt och trakasserar judar och romer. Hon är docent i juridik och har arbetat för European Commission of Human Rights och UN Women’s Rights Committee. Hennes ställning ger därmed ett större förtroende bland väljare som lutar åt nationalism och fascism, och Jobbik riskerar därför få fler röster. Partiets idéer kan normaliseras alltmer bland folk, en process som påskyndas om fler välutbildade personer blir förgrundsgestalter för partiet.

Det finns obehagliga strömningar under ytan som lätt kommer upp vid kriser. I många europeiska länder omfattade för inte så länge sedan betydande delar av befolkningen fascistiska, reaktionära, ultranationalistiska eller kommunistiska värderingar. Många hade också en etablerad ställning i samhället.

Ungern styrs av Fidesz, som har visat alltmer auktoritära tendenser och bl.a. inskränkt pressfriheten. Partiet sitter i samma partigrupp (EPP-ED) i Europaparlamentet som de svenska (M) & (KD), f.ö. samma partigrupp som även Berlusconis Forza Italia är medlem i. Inte för att den partigruppen brukar vara något föredöme när det gäller frihetlig politik, men att man har partier som Fidesz och Forza Italia som medlemmar ökar inte direkt trovärdigheten.

Att Ungern har blivit särskilt drabbat av ultranationalistiska framgångar kan delvis förklaras av landets historia. Länge stod man under Habsburgväldet, och efter första världskriget förlorade man ungersktalande delar till andra länder. Som finsk-ugrisk språkgrupp har man också varit isolerad gentemot omgivningen, som består av stora tyska och slaviska språkområden. Men politiskt har de andra länderna i Central- och östeuropa haft liknande omfattning av fascistiska och kommunistiska rörelser under mellankrigstiden, vilket oroar inför en fördjupad ekonomisk kris i Europa. Mönstren går igen. Precis som börskraschen 1929 skylldes på kapitalismen, och fascister och kommunister marscherade fram på gatorna i allt fler länder på 30-talet, skylls dagens finanskris på kapitalism och bruna och röda rörelser växer sig starka igen.

EU skulle bli ett så fantastiskt projekt för fred och demokrati, och med en alldeles egen fredsvaluta. Den tragiska ironin är att nationalism, fascism och kommunism når framgångar i EU-länder. Det finns även i länder utanför EU, men med EU har mycket blivit så fel, med toppstyrning, demokratiskt underskott, detaljregleringar och massiva subventioner. EU:s revisorer har 17 år i rad vägrat godkänna EU:s räkenskaper.

Som Johan Norberg skrev nyligen undergräver den valuta som var tänkt att ena Europa just denna enighet. Grekland har misskött sin ekonomi i hundra år, men EMU spädde på krisen, genom att man bl.a. fick låna till artificiellt låga räntor, och genom EMU blir det ett större problem även för andra länder, med en ständig ström av gigantiska ”räddningspaket”. Och Tyskland och Frankrike struntade redan i ett tidigt skede i stabilitetspakten, vilket gav signaler om att det är OK att fuska sig fram.

Lissabonfördraget, som tidigare fast med nästan samma innehåll kallades EU:s konstitution, är indränkt med ytterligare mekanismer som leder till ökade problem och spänningar, vilket förvisso var fallet även med det tidigare Maastrichtfördraget. I denna jämförelse av William Niskanen på Cato Institute mellan EU:s och USA:s författningar belyses problemen med EU:s och fördelen med USA:s författning. USA har visserligen sluppit nazism och kommunism, men det är uppenbart att EU har skapat sig själv mer bekymmer.

EU är ett fuskbygge på flera plan, och i källaren väller det in vatten…

Gyllene gryning demonstrerar i Grekland.

Nazismens rötter

1982 publicerade den objektivistiske filosofen Leonard Peikoff boken The Ominous Parallells, där nationalsocialismens filosofiska rötter utreddes och vad de betyder för dagens USA. 2006 gav Stephen Hicks, filosofiprofessor vid Rockford College i Illinois, ut sin dokumentär Nietzsche and the Nazis som DVD, där nazismens filosofiska grund också utreds utifrån objektivistisk synvinkel. Hicks, som jag f.ö. har haft förmånen att träffa och som är en bra föreläsare, har nu börjat göra en transkription av DVD:n i textform. Kan läsas här (hela texten är inte klar än, men det är bara att gå in och kolla emellanåt).

Intressant är även denna samling av citat från ledande nazister och fascister som Hicks sammanställt. Jag hade själv en lista på sådana citat från tiden före dataåldern, dvs innan jag skaffade dator -99, men jag har letat förgäves efter den i byrålådorna. Därför är det bra att se flera av dem igen samlade.

Några exempel:

“National socialism is the determination to create a new man. There will no longer exist any individual arbitrary will, nor realms in which the individual belongs to himself. The time of happiness as a private matter is over.”
—Adolf Hitler

“[S]ocialism is sacrificing the individual to the whole.”
—Joseph Goebbels

On “the money pigs of capitalist democracy”: “Money has made slaves of us. “Money is the curse of mankind. It smothers the seed of everything great and good. Every penny is sticky with sweat and blood.”
—Joseph Goebbels

“The party is all-embracing. It rules our lives in all their breadth and depth. We must therefore develop branches of the party in which the whole of individual life will be reflected. Each activity and each need of the individual will thereby be regulated by the party as the representative of the general good. There will be no license, no free space, in which the individual belongs to himself. This is Socialism—not such trifles as the private possession of the means of production. Of what importance is that if I range men firmly within a discipline they cannot escape? Let them then own land or factories as much as they please. The decisive factor is that the State, through the party, is supreme over them, regardless whether they are owners or workers. All that, you see, is unessential. Our Socialism goes far deeper.”
—Adolf Hitler

“Besides, there is more that binds us to Bolshevism than separates us from it. There is, above all, genuine, revolutionary feeling, which is alive everywhere in Russia except where there are Jewish Marxists. I have always made allowance for this circumstance, and given orders that former Communists are to be admitted to the party at once. The petit bourgeois Social-Democrat and the trade-union boss will never make a National Socialist, but the Communist always will.”
— Adolf Hitler

“As regards the Liberal doctrines, the attitude of Fascism is one of absolute opposition both in the political and in the economical field.”
—Benito Mussolini

“Anti-individualistic, the Fascist conception of life stresses the importance of the State and accepts the individual only insofar as his interests as he coincides with those of the State … . It is opposed to classical liberalism which arose as a reaction to absolutism and exhausted its historical function when the State became the expression of the conscience and will of the people. Liberalism denied the State in the name of the individual; Fascism reasserts the rights of the State as expressing the real essence of the individual … Thus understood, Fascism is totalitarian, and the Fascist State—a synthesis and a unit inclusive of all values—interprets, develops, and potentiates the whole life of a people.”
“The Fascist State, as a higher and more powerful expression of personality, is a force, but a spiritual one. It sums up all the manifestations of the moral and intellectual life of man. Its functions cannot therefore be limited to those of enforcing order and keeping the peace, as the liberal doctrine had it.”
—Benito Mussolini