Tag Archives: Kommunism

Folkmordet i Ukraina 1932-33

I dagarna har Anne Applebaums bok Red Famine: Stalin’s War on Ukraine kommit ut. Applebaum har tidigare skrivit böckerna Gulag (som hon fick Pulitzerpriset för) och Iron Curtain: The Crushing of Eastern Europe, 1944-1956.

Red Famine behandlar den av Stalin planerade hungersnöden i Ukraina 1932-33, Holodomor, ett folkmord där nära fyra miljoner dog. Adam Cwejman skrev den 28/9 en recension i Göteborgs-Posten och berör även SVT:s oseriösa hantering av folkmordet.

Vi får aldrig glömma detta, ett i raden av flera massmord i kommunismens historia.

Annonser

Liberalismen hotas från tre håll

Den klassiska liberalismen (eller libertarianismen) hotas framförallt från tre håll idag. Tom Palmer, som bl.a. är senior fellow på Cato Institute, har för denna tankesmedja skrivit en policy report som beskriver detta: ”A New, Old Challenge: Global Anti-Libertarianism”  Utdrag:

”A spectre is haunting the world: the spectre of radical anti-libertarian movements, each grappling with the others like scorpions in a bottle and all competing to see which can dismantle the institutions of liberty the fastest. Some are ensconced in the universities and other elite centers, and some draw their strength from populist anger. The leftist and the rightist versions of the common anti-libertarian cause are, moreover, interconnected, with each fueling the other. All explicitly reject individual liberty, the rule of law, limited government, and freedom of exchange, and they promote instead radical, albeit aggressively opposed, forms of identity politics and authoritarianism. They are dangerous and should not be underestimated.

In various guises, such movements are challenging libertarian values and principles across the globe, especially in Europe, in America, and in parts of Asia, but their influence is felt everywhere. They share a radical rejection of the ideas of reason, liberty, and the rule of law that animated the American Founding and are, indeed, the foundations of modernity. Those who prefer constitutionalism to dictatorship, free markets to cronyist or socialist statism, free trade to autarchy, toleration to oppression, and social harmony to irreconcilable antagonism need to wake up, because our cause and the prosperity and peace it engenders are in grave danger.

At least three symbiotic threats to liberty can be seen on the horizon: a) identity politics and the zero-sum political economy of conflict and aggression they engender; b) populism and the yearning for strongman rule that invariably accompanies it; and c) radical political Islamism. They share certain common intellectual fountainheads and form an interlocking network, energizing each other at the expense of the classical liberal consensus.”[…]

”It took decades, but a robustly anti-libertarian and anti-toleration movement on the left side of the spectrum has effectively taken over a great deal of academia in much of Europe, North America, and other countries. Their goal is to use administrative punishment, intimidation, and disruption to suppress all views that they consider incompatible with their vision. This movement is rooted in the writings of a German Marxist who studied under the Nazi theoretician Martin Heidegger. His name was Herbert Marcuse, and after he came to the United States he became very influential on the far left.”[…]

”The call for politically correct ”safe spaces” reserved for minorities is mirrored by white nationalists who call for affirming ”white identity” and a ”white nation.””[…]

”Populism often parallels the various forms of identity politics, but adds angry resentment of ”elites,” crackpot political economy, and a yearning for a leader who can focus the authentic will of the people.”[…]

”Radical Islamism mirrors some of the themes of the other anti-libertarian movements, including identity politics (the belief that the community of believers is at war with all infidels), authoritarian populist fears of threats to group identity and social status, and enthusiasm for charismatic leaders who will ”Make Islam Great Again.” Radical Islamism even shares with the far left and far right common intellectual roots in European fascist political ideology and collectivist ideas of ”authenticity.””

Läs hela rapporten här.

Här även en podcast där man kan lyssna på Palmer prata om detta.

Vidare i anslutning till detta, läs även Palmers artiklar om Martin Heidegger och Carl Schmitt, Martin Heidegger: Philosopher of Nazism and Other Collectivist Cults & Carl Schmitt: The Philosopher of Conflict Who Inspired Both the Left and the Right

25 år sedan Berlinmurens fall

Idag för 25 år sedan föll Berlinmuren. Från det att Östtyskland/DDR skapades 1949 till muren byggdes 1961 flydde över 3 miljoner. Därefter försökte många fly, men betydligt färre lyckades. Många skjöts eller fängslades. Efter decennier av förtryck och ekonomiska problem var 1989 trycket på förändring stort.

Den 4 november hade förutom tidigare stora demonstrationer i flera östtyska städer 500 000 demonstrerat i Östberlin för rivandet av muren, men murens fall påskyndades av ett misstag vid presskonferensen där den pressansvarige för DDR-regimen inte hade hunnit läsa dokumentet med de nya reformerade utresebestämmelserna och svarade felaktigt på en fråga att de gällde omedelbart. Likaså trotsade en gränsvakt order om att inte öppna en gränsbom. Mängder av östtyskar strömmade till muren i vad som blev en mäktig och fredlig nedmontering av muren och förtrycket.

Det kunde dock blivit ett blodbad. Som Anne Applebaum (författare till Gulag och Järnridån) skrev i gårdagens artikelDaily Telegraph om bl.a. hennes vistelse i Berlin dagen efter murens fall, fanns det de i DDR-ledningen som ville att man skulle skjuta mot de som klev upp på muren eller tog sig igenom vägspärrarna. Lyckligtvis blev det inte så. Applebaum skrev också:

”Indeed, the events of 1989 are an argument for why ideas matter. Of course economics shape events, and so do armies. But when a vacuum suddenly opened up in Berlin in November 1989, when all of the rules changed overnight, the future was shaped by a few individuals who were acting out of belief in an idea – or failing to act for the lack of one.”

I Sverige var det inte bara Vänsterpartiet Kommunisterna och andra kommunistgrupperingar som hyllade DDR-regimen ända till slutet. SVT rapporterade 1986 i samband med Berlinmurens 25-årsdag: ”Sedan muren byggdes har Östtyskland gått från ekonomisk bankrutt till att bli en av de mest välmående nationerna i Östblocket. Muren har tjänat sitt syfte.” Birgitta Almgren beskrev i boken Inte bara Stasi: Relationer Sverige-DDR 1949-1990 hur socialdemokrater, bland dem riksdagsmannen och skolpolitikern Stellan Arvidson, i Förbundet Sverige-DDR bl.a. verkade för ett tätare samarbete mellan svenska skolmyndigheter och DDR. Se här.

Mattias Svensson skrev i Neo nr 5-2009 om reaktionerna i Sverige på president Ronald Reagans tal i Västberlin 1987 med sin uppmaning till Sovjetledaren Gorbatjov: ”Tear down this wall”.

I dagarna har SVT visat en väldigt bra dokumentär i två delar, Berlinmurens fall (som finns tillgänglig på SVT Play i 27 dagar till). Där finns en detaljerad beskrivning av muren och gränsområdet och rörande berättelser från de som lyckades fly.

SVT har även tidigare visat två säsonger av den tyska TV-dramaserien Weissensee, som på ett bra sätt skildrar en östtysk familj och deras vänner och partners på 80-talet, hur diktaturen påverkar deras liv. Pappan i familjen är en höjdare i Stasi som börjar tvivla på systemet, den ena sonen gör karriär i Stasi och är fanatisk anhängare till regimen, medan den andre sonen, som är polis, är kritisk.

Den tyska långfilmen De andras liv från 2006, om övervakningssamhället i DDR på 80-talet, är otroligt bra och gripande. Ett mästerverk. Trailer från filmen:

Klipp från de dramatiska händelserna i samband med murens fall.

Tysk TV-serie om DDR

Den tyska filmen De andras liv från 2006, om det östtyska övervakningssamhället är fantastiskt bra och gripande. Nyligen har SVT visat första säsongen av den tyska TV-serien Weissensee, som handlar om några människors öden i DDR 1980. Även den skildrar på ett skickligt sätt hur diktaturen påverkar och förstör människors liv, men också hjältemod. På SVT Play finns de sex avsnitten i en månad till.

Det är bra att filmer om kommunismens helvete visas. Fortfarande är okunnigheten om förtrycket i kommuniststaterna stor, inte minst bland ungdomar.

Berlinmuren byggdes 1961. Från 1949 fram tills dess flydde 2,7 miljoner människor från Öst- till Västberlin, och totalt 3,5 miljoner östtyskar fram till 1961, vilket var ca 20% av Östtysklands befolkning. Därefter lyckades bara ca femtusen ta sig ut från Öst- till Västberlin fram till 1990. Ifrån hela östblocket flydde mellan 1950 och 1990 13,3 miljoner människor.

Upplysning om kommunismen

Framsteg i informationen om totalitära ideologier

De två eldsjälarna bakom kampanjen Upplysning om kommunismen, Anders Hjemdahl & Camilla Andersson-Hjemdahl, har hjälpt till att driva igenom en satsning bland europeiska länder att ytterligare informera och forska om totalitära ideologier, framförallt kommunismen och nationalsocialismen. Namnet blir Platform of European Memory and Conscience. Kudos!

Läs även mitt blogginlägg Estland självständigt i 20 år

Estland självständigt i 20 år

Idag är det 20 år sedan Estland förklarade sig självständigt från Sovjetunionen, och imorgon är detsamma för Lettland. Jag har ett lite speciellt förhållande till Estland, då mina föräldrar tidigt lärde känna ester som kom till Sverige som flyktingar under andra världskriget. I de två estniska familjerna var några av barnen, ungefär jämnåriga med mig och min bror, medlemmar i Moderata Ungdomsförbundet eller Folkpartiets Ungdomsförbund i Helsingborg, precis som min bror och jag (jag var först med i MUF, och därefter i FPU). Jag växte upp i ett allmänborgerligt, liberalt och religionskritiskt hem, med stor respekt för vetenskapen. Min morfar, Natan Lindqvist (som tyvärr avled året innan jag föddes), var på 50-talet styrelseordförande för Upsala Nya Tidning och hade under kriget tagit emot danska judiska flyktingar i sitt sommarställe vid Mälaren, innan dessa slussades vidare in i det svenska samhället. Politik blev tidigt mitt intresse.

Jag fick konkret kännedom om flyktingar från kommunismen. Nu blev dessa ester välutbildade och välintegrerade i det svenska samhället, och kom från liknande kulturkrets som den skandinaviska, men det gjorde det inte mindre intressant. Pappan i den ena estniska familjen mina förädrar kände uppgav f.ö. att under mellankrigstiden var Estland det land som hade flest universitetsutbildade i förhållande till befolkningen, och att t.o.m. vaktmästaren vid universitetet i Dorpat (Tartu) hade läst där. Idag har Estland fördelen att ha en regering som leds av det liberala Reformpartiet, som har starka libertarianska tendenser.

Jag hade förmånen att träffa Andres Küng, Folkpartipolitiker och son till estniska flyktingar, en kort tid innan han alltför tidigt avled 2002. Hans insatser för Baltikums frihet genom bl.a. böcker och artiklar var betydande. Han var en av grundarna av Måndagsrörelsen 1990 till stöd för ett fritt Baltikum. 

1987 började i Estland, Lettland och Litauen de folkmöten med framförandet av förbjudna sånger som kom att vara under fyra år och fick benämningen ”den sjungande revolutionen”. Den 11 september 1988 kom uppemot 300 000, en fjärdedel av estländarna, till en sångfestival i Tallinn. 2006 gjordes en amerikansk dokumentär om ”den sjungande revolutionen”, denna enastående manifestation för frihet.

I en annan manifestation för självständighet bildade den 23 augusti 1989 två miljoner människor i de tre baltiska länderna en mänsklig kedja, ”den baltiska kedjan”, som 600 kilometer lång knöt ihop de tre ländernas huvudstäder, Tallinn, Riga och Vilnius. Det var modigt och mäktigt.

800px-1989_08_23_Baltijoskelias17e

De andras liv

Ikväll visar SVT2 kl. 22.05 den viktiga och gripande tyska filmen De andras liv, om övervakningen i 80-talets Östtyskland. Det känns nästan som en symbolisk fingervisning, så här dagen före valet. Vi har Vänsterledaren Ohly som var ledsen då Berlinmuren föll, och vars parti har försökt släta över kommunismens förtryck och massmord.

Vi har en till namnet borgerlig regering som har infört automatiserad massavlyssning genom FRA-lagen (och datalagringsdirektivet väntar om hörnet), som förutom dess vidlyftiga användningsområden och de läckor och det missbruk som kan uppstå även i en demokrati, serverar redskapen för framtida regeringar om vilka vi inget vet.

Likaså legitimerar Lissabonfördraget en politisk makt som varje sann liberal fruktar. I Tjeckien, ett land med erfarenhet av såväl nazism som kommunism, sa Jiri Pospisil från det liberalkonservativa Demokratiska Medborgarpartiet (och partikollega till president Vaclav Klaus) om fördraget:

”EU bestämmer hela ditt liv, enligt fördraget, alltifrån turism till din vardag. Vi trodde att EU var ett projekt för frihet, men detta innebär bara restriktioner.”

Tendensen bland maktfullkomliga politiker att ständigt utöka statens makt och styra och kontrollera medborgarna finns hela tiden. Liberal demokrati är en kort episod i mänsklighetens historia och idag finns fortfarande totalitära och auktoritära stater. Det är lätt att hamna på det sluttande planet.