Kategoriarkiv: USA

William Weld ställer upp som presidentkandidat

Som väntat deklarerade William Weld i fredags att han tänker utmana Trump som Republikansk presidentkandidat 2020. Läs mer och se hans tal här. Som tidigare framgångsrik guvernör i Massachusetts, en Demokratisk delstat där han dessutom blev omvald, har han goda meriter. Han vill dessutom främja en schysst debatton.

Men jag bedömer att Trump kommer att slå ut honom. Weld bytte parti och var det Libertarianska partiets vicepresidentkandidat 2016 (och det var många där som tyckte han inte var tillräckligt libertariansk). Nu byter han tillbaka igen och Republikanerna har dels övertagits av trumpister på flera håll, dels innehåller partiet, även bland Trumpfientliga, väldigt konservativa grupperingar som inte gillar Welds stöd för exempelvis aborträtt och samkönade äktenskap.

Trump hoppade också mellan partier, som Reformpartiet (som Ross Perot kandiderade för) men han blev aldrig kandidat. Weld har en något torr och akademisk framtoning, som kanske passar bra i hans hemstad Boston, men ska han ut i Södern och Mellanvästern blir det tufft. Vad Weld däremot kan göra är att skapa opinion, slå in en kil i Trumplägret, trötta ut Trump i en möjligtvis lång primärvalskampanj, att någon annan eller andra ställer upp mot Trump, att han sedan eller någon annan, ställer upp som oberoende kandidat.

Som jag bloggat om tidigare hade jag om jag var amerikan röstat på Gary Johnson/William Weld 2016. Kampanjen blev inte så lyckad även om man fick rekordstort stöd (4,5 miljoner röster, 3,3%). Några framträdande Republikaner, bland dem förre presidentkandidaten Mitt Romney och senatorn Susan Collins, sympatiserade framförallt med Weld, men röstade aldrig Libertarianskt. Några Republikanska tidningar, där Chicago Tribune var den största, gav sitt stöd till Johnson/Weld.

Det finns många Republikaner som vill ha bort Trump och som bevakar varje steg han tar. Frågan är bara vilken utmanare de flesta skulle föredra. Det finns mer att önska av Weld när det gäller frihetliga reformer, men just nu är han bättre än någon annan. För att bli vald till president måste man vara mer moderat. Kommer det fram någon ännu bättre så har i alla fall Weld bidragit till att öppna fältet. Och om Trump antingen avlider, mördas, avsätts, eller blir svårt sjuk, förändras läget dramatiskt. Då är det den svagare Mike Pence som, om han väljer att ställa upp till omval, kommer att möta utmanare. Då har Weld om det vill sig, hunnit bygga upp en anhängarskara.

Annonser

Trumps äganderättskränkningar

Den libertarianske juridikprofessorn Ilya Somin har en genomgång av Donald Trumps kränkningar av äganderätten här.

”President Trump’s recent threat to use ”the military version of eminent domain” to seize property for his border wall highlights the ways in which building the wall would harm the property rights of Americans. Less widely recognized is the fact that the wall policy is just part of a larger pattern of administration policy initiatives and legal positions that threaten property rights on multiple fronts.”

Bäst med en gridlock

En något sen kommentar av utgången av kongressvalet i USA. Då trenden med fler trumpister bland Republikaner och socialister bland Demokrater tyvärr lär fortsätta, och de flesta av resten är inte heller något vidare, är det en fördel med en gridlock. Representanthuset har redan tidigare 69 Demokrater som är medlemmar i DSA (Democratic Socialists of America), senaten 1 (Bernie Sanders). 78 Demokrater i representanthuset tillhörde förra mandatperioden det vänsterinriktade Progressive Caucus, som är den största fraktionen i partiet där.

Läs denna artikel i libertarianska tidskriften Reason: Three Cheers for a Return of Divided Government

F.ö. har en grupp konservativa och libertarianska jurister bildat ett nätverk, där de kritiserar president Trump. Läs mer här i New York Times: Conservative Lawyers Say Trump Has Undermined The Rule of Law

Frederick Douglass 200 år

Idag är det 200 år sedan Frederick Douglass, slaven som rymde och blev en av USA:s främsta abolitionister, föddes. Eller ja, Douglass visste inte vilken dag i februari han var född, men lät välja den 14:e som sin födelsedag eftersom hans mor hade kallat honom ”my little Valentine”.

Jag hade ett blogginlägg om Douglass för två år sedan. Nu har 200-årsminnet uppmärksammats desto mer, och det är bra. Douglass var vid sidan om sitt motstånd mot slaveriet och rassegregeringen även en förkämpe för andra klassiskt liberala rättigheter, och en vältalig sådan.

Timothy Sandefur har i dagarna kommit ut med en ny bok om honom, Frederick Douglass: Self-Made Man, med fokus på hans liberala idéer. Här kan man se en fängslande presentation av Sandefur om boken, och intressanta kommentarer från andra. Jag har beställt boken. Har sedan tidigare Douglass självbiografi, Narrative of the Life of Frederick Douglass, an American Slave.

I söndags hade Johan Norberg en krönika i radions ”God morgon, världen!” om Douglass.

Artikel av Damon Root i Reason den 2/2 om Douglass.

Frederick Douglass portrait.jpg

Att riva statyer

I samband med demonstrationerna, våldet och dödandet av en person med bil i Charlottesville, Virginia har det förts en debatt om huruvida det är rätt att ta ner statyer, som exempelvis den aktuella över sydstatsgeneralen Robert E. Lee.

Jag tycker det är rätt att riva statyer över sådana vars roll och vad de representerar i sammanhanget i det stora hela och väsentliga handlar om dåliga saker, som exempelvis Lenin, Saddam Hussein, kung Leopold II av Belgien, och ja, general Robert Lee.

Libertarianske juridikprofessorn Ilya Somin skrev nyligen en artikel i Washington Post där han bemötte invändningar mot rivandet av statyer av sådana som Lee som går ut på att man i stort sett hos alla som står staty kan hitta något dåligt i någons ögon. President Trump och flera andra sa att om general Lees staty ska tas bort, kan man lika gärna ta bort statyer över George Washington och Thomas Jefferson, som ägde slavar. Trump försvarade bevarandet av monument över CSA (Amerikas konfedererade stater) och att de står för skönhet.

Somin: ”[T]he slippery slope argument is sometimes advanced by more intellectually serious advocates than Trump. It is wrong, even so. The argument fails because there are obviously relevant distinctions that can be made between Washington and Jefferson on the one hand and Confederate leaders on the other.

One crucial distinction it misses is that few if any monuments to Washington, Jefferson and other slaveowning Founders were erected for the specific purpose of honoring their slaveholding. By contrast, the vast majority of monuments to Confederate leaders were erected to honor their service to the Confederacy, whose main reason for existing was to protect and extend slavery.”

Här en artikel av Adam Serwer i The Atlantic som klär av myten om den gode general Lee.

Att ta bort vissa statyer och monument är inte att att sudda ut historien. Det handlar om att vissa delar av historien hör hemma på museum och inte på en piedestal. Om man vill hedra några i den amerikanska historien om slaveriet och inbördeskriget med statyer så är Frederick Douglass och Harriet Tubman lämpliga förslag.

Trots att det var en från den rasistiska sidan under oroligheterna i Charlottesville som dödade en person, skyllde Trump efter att dragit på det på båda sidor som lika skyldiga i våldsamheterna, när det var en mycket större bredd bland motdemonstranterna än bland de som ville hedra general Lee, som uteslutande bestod av rasister (bland dem nationalsocialister) och fårskallar som tror att de kan representera något annat bland hakkors. Trump fick också frågan om han stödde CSA. Han svarade inte. Det är talande.

Tidigare blogginlägg om amerikanska inbördeskriget här.

Trump och ryssarna i Vita huset

Lawfare blog har en bra och gedigen genomgång av turerna kring Trump och hans samtal med Rysslands utrikesminister och ambassadör i Vita huset, och konsekvenserna därav.

”[T]his may well be a violation of the President’s oath of office. Questions of criminality aside, we turn to the far more significant issues: If the President gave this information away through carelessness or neglect, he has arguably breached his oath of office.”

Min recension av Timothy Sandefurs bok publicerad

Igår publicerade Svensk Tidskrift min recension av Timothy Sandefurs bok The Permission Society: How the Ruling Class Turns Our Freedoms into Privileges and What We Can Do About It.

I anknytning till den är här även Sandefurs essä om klassiskt liberal originalism.

Här och här kan man se en intervju med Sandefur i två delar om boken.