Ekonomin, rättssäkerheten och Corona

Under pågående Coronakris finns det förstås hur mycket som helst skrivet om exempelvis ekonomin och rättssäkerheten. Det blir därför just nu ett urval artiklar jag delar. När det gäller smittspridningen och vilka åtgärder som är de bästa för att motverka denna avstår jag från kommentar.

Andy Craig skriver bl.a. på Libertarianism.org:

”Libertarianism, properly understood, encompasses certain core functions as the proper role of government. It is not the libertarian view that government should be ineffective at protecting individual rights or dysfunctionally paralyzed in the face of a massive threat to people’s lives. Government has a role to play in responding to the pandemic in much the same way it is the government’s job to prosecute murderers or defend the country from invasion.

At the same time, libertarian principles and insights can provide some guideposts for how to respond in this unprecedented global emergency.

One thing to keep in mind is that some limits on government power are even more crucial now. Emergency powers should be limited in duration and limited to directly addressing the present situation based on the facts as best we know them. Such policy responses shouldn’t be larded up with a pre‐​existing wish list of unrelated concerns. It is essential to preserve constitutional liberal democracy and resist excessive long‐​term concentration of power in the executive.(…)

It is not feasible for the government to abruptly order massive shutdowns of so much economic activity without some kind of compensation.”

Läs mer här.

Timothy Sandefur på Goldwater Institute har en artikel om behovet av en marknadsliberal ekonomisk politik där han bl.a. tar upp missgrepp i USA:s historia, som t.ex. 30-talets New Deal. Han skriver även:

”We have many advantages that our grandparents in the ’30s didn’t have. We know more about economics, for one thing, and can learn from their mistakes. For another, we have vastly better technology, including a fabulous online e-commerce infrastructure that makes it possible to even consider forcing Americans to stay in their houses. We also have a far larger and smarter workforce that includes whole populations—women and members of minority groups—who a century ago were largely barred from helping do work that needed doing.”

Johan Norberg beskriver även han i en artikel historiska erfarenheter, i det här fallet USA under andra världskriget, där man istället tog hänsyn till ett fritt näringsliv för att kunna mobilisera militärt.

”Under första världskriget, när armén tog kommandot över industrier och järnvägar, var USA:s militära produktion ett fiasko. Det mesta krigsmateriel anlände till Frankrike först efter vapenstilleståndet.

Under andra världskriget valde USA en annan modell, inledningsvis under ledning av den danskfödde bilfabrikanten William Knudsen. Det enda sättet att mobilisera landets samtliga resurser var enligt Knudsen att utnyttja den kunskap och innovation som den fria företagsamheten kunde uppbåda.

Staten skulle beställa, men kunskapen om hur man kunde producera något bäst och till lägst kostnad, och vad man kunde sluta producera utan att skapa samhällsfarliga brister på andra håll, fanns bara ute i företag som i varje ögonblick tog emot signaler från från konsumenter och priser. I stället för att kommendera näringslivet borde staten släppa det fritt, genom att ta bort tillståndskrav och regleringar.”

Norberg i en artikel i Dagens Nyheter om svårigheterna att återskapa en öppen värld.

Norberg har nyligen varit i USA och spelat in en dokumentär (planerad före Coronakrisen) i samband med sin nya bok Öppen/Sluten som kommer ut i höst. Här en intervju med honom om dokumentären och boken som båda blivit ännu mer aktuella under pågående kris.

Jag rekommenderar Johans bok En perfekt storm från 2009 som behandlar den dåvarande finanskrisen.

Ledare av Johanna Möllerström i Svenska Dagbladet om att Coronakrisen inte är någon ”kreativ förstörelse”, ett begrepp inom nationalekonomin, och att det kräver exceptionella åtgärder av staten, fast begränsade i tid.

””I kapitalismens hjärta finns den kreativa förstörelsen”, skrev ekonomen Joseph Schumpeter för ungefär 80 år sedan, medan andra världskriget rasade. Han beskrev kapitalismens kreativa förstörelse som en ständigt återkommande storm som river ner det som inte är tillräckligt stabilt för att stå pall i den starka vinden. Därigenom skapas plats för det nya och det bättre. Helt nödvändiga processer för innovation och framsteg, med andra ord.

Schumpeter tillämpade huvudsakligen konceptet om kreativ förstörelse på uttjänade tillverkningsprocesser som, när de försvinner, gör plats för smartare och mer produktiva lösningar. Men inom nationalekonomin används begreppet bredare än så. Och den kreativa förstörelsen, och tron på att dess effekter huvudsakligen är positiva, är en av de främsta anledningarna till att vi som tror på marknadsekonomi och kapitalism tycker att staten inte ska ingripa i marknaders funktionssätt annat än i extrema fall.(…)

Så vad är det som gör den ekonomiska krisen som covid-19 har föranlett, så annorlunda?(…)

Anledningen är helt enkelt att det här inte är en vanlig ekonomisk avmattning, och den ekonomiska förstörelse som covid-19 för med sig inte är det minsta kreativ. Nu handlar det inte om att produkter, tillverkningsprocesser eller företag slås ut för att de inte håller måttet i jämförelse med de bättre alternativ som är på gång. I stället handlar det om att världen, plötsligt (men temporärt) har blivit galen.”

Ledare av Erik Helmerson i Dagens Nyheter där han med fokus på beredskapen och hur skattepengar slösas på en massa oväsentliga saker utanför sjukvården beskriver att Coronakrisen är politikens misslyckande, inte marknadens. Det är politiska prioriteringar som står bakom problem.

”Det svenska totalförsvaret och krisberedskapen avskaffades snabbt av såväl borgerliga som S-regeringar. Det var såvitt jag minns få nyliberaler som gastade ut särskilt skarpa krav om den saken. 

Det finns heller ingen som helst motsättning mellan krisberedskap och privata inslag i sjukvården – allt handlar om politisk vilja. Staten kan, till exempel, utan problem välja att upprätthålla ett beredskapslager för medicin även om Apotekets monopol upphävts.” (Och exemplifierar med Finland)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s