SVT: Socialistisk vänstertelevision

Sveriges Television brukar skryta med att man är fri från politisk påverkan. Så är naturligtvis inte fallet, och så har det aldrig varit, om man inte menar fri från påverkan av politiska partier. Men SVT:s reklam handlar om politisk obundenhet, inte partipolitisk. SVT har i decennier lutat åt vänster, i reportage, dokumentärer och kommentarer. Undantag har funnits och på senare tid har fler röster från olika sidor fått komma till tals. Men tendensen är fortfarande otvetydig.

Det märks exempelvis på den senaste raden av dokumentärer, som serien Why poverty? och Vetenskapens världs avsnitt om finanskrisen. Nu hade jag inte tid att se alla delarna av den förstnämnda. Det finns också gränser för hur mycket bedrövelse man ska behöva uppleva ifråga om vänsterpropaganda.

I Vetenskapens värld skyllde man föga förvånande finanskrisen på avregleringar och fri marknad. Visst, en ekonom från den österrikiska skolan hade gett ett bättre svar än neoklassikern Robert Lucas. Men inte ett ord om räntepolitiken, paketeringarna av de finansiella instrumenten, lagstiftningen som tvingade fram många lån mm. Johan Norberg har skrivit boken En perfekt storm om krisen, men fick förstås inte komma till tals.

Om de s.k. avregleringarna, eller snarare avsaknaden av dem, kan man läsa här och här. Och var det några frimarknadsekonomer som varnade för krisen, så var det ”österrikare”, som även starkt har kritiserat dåvarande centralbankschefen Alan Greenspans avsteg från marknadsliberala principer före och efter krisen. Mattias Svensson skrev redan 1999 i Smedjan om ”österrikarnas” farhågor, något som växte hos dem allteftersom räntepolitiken blev alltmer extrem efter 2001, och andra åtgärder spädde på bubblan.

I Why poverty? fanns ett avsnitt om de ökade klyftorna i USA. Dokumentären missade att belysa finanskrisen och presidenterna Bushs och Obamas statliga ”stimulanspaket” som bidragande till detta, och för all del, vad krisen egentligen berodde på. I programmet fick kommentatorer på vänsterkanten bre ut sig med sin version av tillståndet i USA, om girigheten och om hur Ayn Rand påverkat klimatet i negativ riktning. Republikanernas vicepresidentkandidat Paul Ryan och David Koch, finansiär av många Tea Partyaktiviteter, var föremål för mycket kritik. Man hade frågat dessa och några till om de velat delta i intervjuer, men de ska ha nekat, så istället var det klipp från diverse uttalanden. Men är det någon som tror att dessa skulle ha fått det sista ordet ifråga om mer utvecklande resonemang om sakernas tillstånd?

Nu är jag inte en fan av Ryan och Koch, men Ryan hade en del konkreta idéer om att lägga om den ekonomiska politiken som jag uppskattade, och Koch har hjälpt till att påverka opinionen i marknadsliberal riktning. Men Ryan har varit spretig i ekonomiska frågor och har dessutom starkt konservativa åsikter i en del sociala frågor. Koch har visserligen libertariansk inriktning, men har även stått för en utslätning och jag hör till dem som är mot Kochbrödernas försök att ta kontrollen över Cato Institute.

Men dokumentärens kritik var av vänsterpolitisk karaktär, och i en sekvens förföll man till rent skvaller där man försökte knipa billiga poäng på girighetens ansikte. En anonym portvakt vid Kochs residens i flerfamiljshuset i New York anmärkte på att Koch aldrig gav dricks trots mycket hjälp med hans stora bagage. Han skickade bara en check på 50 dollar till julen, sa personen. Man kan tycka vad man vill om detta, men hur mycket dricks en av många tusentals aktivister för marknadsekonomi ger är fullständigt irrelevant. Är inte 50 dollar generöst? Hur ska man kunna värdera alla gåvor som diverse opinionsbildare och politiker av olika politisk färg gör utifrån anonyma källor? Då kunde ju dokumentären kanske även upplysa om att Koch är en av de största filantroperna i världen, med bl.a. en stiftelse som gett 750 miljoner dollar i stöd till medicinsk forskning, utbildning och kultur.

Jag tycker annars inte att en duktig företagare som tjänar pengar hederligt måste betala av på någon sorts skuld för sin framgång genom att donera till välgörande ändamål. Det är bra att bistå och även ge extra till de som gjort insatser för dig, men funktionsdugliga företag är värdefulla oavsett om välgörenhet också idkas.

I programmet fanns flera missvisande bilder av marknadsekonomins funktionssätt, och man slängde sig med klyschor som att den enes rikedom är den andres fattigdom. Så kan det vara i en stagnerad, ofri ekonomi, men inte i en fri, dynamisk och växande ekonomi, vilket i och för sig USA tar sig ifrån mer och mer med Obamas politik. Felaktigheter om skattesystemet förekom också. Peter Schiff demolerar myten om de rikas skatter förr och nu i denna artikel i Wall Street Journal.

Programmet innehöll de sedvanliga ohederliga attackerna på Ayn Rand. Man kritiserade hennes egoism som om den handlade om manipulativ skurkaktighet. Ingen analys av vad hennes upplysta, rationella egoism består i. Jag har tidigare behandlat oförmågan hos många osakliga kritiker att intellektuellt hantera detta (och jag är inte själv enig med allt Rand stod för).

Likaså for man med osanning om vilka som är ”parasiterna” i hennes roman Atlas Shrugged. En bild på en lodis fick ackompanjera beskrivningen av hennes syn på parasiter, och att hon inte ville att man skulle hjälpa de fattiga. Rand var naturligtvis mot statlig hjälp, men hon var aldrig mot privat hjälp. Hon förespråkade aldrig likgiltighet inför oskyldiga offer. Se vidare om hur hennes moralfilosofiska idéer utvecklats i detta sammanhang här och här.

Parasiterna för Rand var etatistiska politiker, företagare med politiska försänkningar (crony capitalism) och andra som får särskilda privilegier från staten. Det är sorgligt att se denna lättja bland intellektuellt ohederliga att inte kunna sätta sig in i vad Rand stod för. Den brittiske journalisten George Monbiot är en av dem (han förekom inte i filmen), och vars myter om Rand spritts som vandringssägner bland Randhatarna. I The Guardian skrev han i mars 2012 om hennes filosofi:

”This holds that the only moral course is pure self-interest. We owe nothing, she insists, to anyone, even to members of our own families. She described the poor and weak as ”refuse” and ”parasites”, and excoriated anyone seeking to assist them.”

Vilket hon aldrig gjorde. Monbiot och flera med honom lever i en fantasivärld, där man inte behöver intellektuellt analysera fakta, utan man kan tycka allt möjligt som bekvämt passar in i ens vedertagna, men falska verklighetsuppfattning. Tågolyckan i Atlas Shrugged där diverse företrädare för idéer som Rand ogillade omkommer tas av Monbiot till intäkt för att hon tyckte att de förtjänade att dö, när det istället var en metafor för hur dåliga idéer leder till undergång. Om det är lyckat kan alltid diskuteras, men detta är en roman, och Monbiot vantolkar den symboliska innebörden för att ge den mest illvilliga tolkningen av episoden.

Filosofi för psykopater, kallar Monbiot Rands filosofi. Tja, för den som läser innantill och inte är korkad är de manipulativa, ”fixarna” som Rand kallar dem, de onda. Då är det i så fall Monbiot som står dem närmare i sitt motstånd mot henne. Snarare vittnar det om ett psykopatiskt drag hos en sådan som honom att manipulera läsaren att tro något annat om Rand, att vara så motiverad att skada henne och hennes anhängare på ett så ohederligt sätt.

Robert Bidinotto formulerade det bra när han kommenterade de många hatinläggen mot Rand på nätet:

”The highest tribute to Ayn Rand, abundantly in evidence here, is that her critics must distort everything she stood for in order to attack her. She advocated reason, not force; the individual’s rights to freedom of action, speech, and association; self-responsibility, NOT self-indulgence; and a live-and-let-live society in which each individual is treated as an END, not the MEANS of others’ ends. How many critics would dare honestly state these ideas and say, ”…and that’s what I reject”?”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s