Tre böcker om religion

I anslutning till min föregående bloggpost om ateism, vill jag rekommendera tre böcker med anknytning till religionskritik.

Jag nämnde Richard Dawkins och Christopher Hitchens, men den bästa boken i ämnet är Atheism: The Case Against God av George H Smith (boken finns numera även online, men där utan index). Jag har nämnt den tidigare. Det är en systematisk genomgång och Smith är en libertarian som är starkt påverkad av Ayn Rand och objektivismen. Politik är inte en del av innehållet, men den har filosofiska aspekter som är bättre än Dawkins och Hitchens, och en del av gudskritiken är uttryckligen baserad på Nathaniel Brandens idéer. Boken kom först ut 1974, men har tryckts om flera gånger. Den blev snabbt en bestseller.

I min föregående bloggpost hade jag i en av länkarna om katolska kyrkan i sin tur en länk till en recension av Hugo Schmidt, som ur objektivistisk synvinkel kritiserar Dawkins bristfälliga filosofiska alternativ till religionen, även om Schmidt också är positiv till Dawkins.

Jag gillar Hitchens bättre än Dawkins, för sin kvickhet, briljans och vasshet. Dawkins, Hitchens och Smith har också olika bakgrund; Dawkins naturvetare, Hitchens undersökande journalist, och Smith idéhistoriker. Det betyder inte att de två förstnämnda inte ägnat sig åt idéhistoria, det är ju ett faktum i deras religionskritik. Smith är djupare förankrad i ämnet, vilket också framkommer i hans senare böcker och artiklar.

I en annan av länkarna jag hade, den om lycka, finns med anledning av diskussionen om Johan Norbergs bok Den eviga matchen om lyckan — Ett idéhistoriskt referat, en annan bokrekommendation: Charles Freemans The Closing of The Western Mind: The Rise of Faith and The Fall of Reason, publicerad 2003, som beskriver hur kristendomens framväxt underminerade den antika världens större respekt för förnuft och vetenskap. Efter en lång tid kom Aristoteles att intellektuellt återinföras till Europa av bl.a. Thomas av Aquino, vilket beredde vägen för renässansen. Men att som Thomas låta förnuftet vara en källa till kunskap vid sidan av tron innebar en ständig motsägelse.

Förra året kom Stephen Greenblatts bok The Swerve: How the World Became Modern ut. Den fick 2012 Pulitzerpriset för bästa fackbok. Recension här.

Den beskriver hur bokjägaren Poggio Bracciolini i början av 1400-talet hittar den romerske poeten Lucretius epikureiska verk De Rerum Natura (Om tingens natur). Den hade, liksom så många andra antika verk, hamnat i glömska. En del antika verk fanns kvar på kloster, och man får tankarna till Umberto Ecos Rosens namn när Bracciolini letar sig fram efter det bortglömda och av kyrkan ogillade. Återupptäckten av Epikuros idéer kom vid sidan av Aristoteles att få stor betydelse för renässansen och den följande utvecklingen.

Det Ayn Rand skrev om religion var inte omfattande. Hennes filosofi är dock en bra ingång till analys av många aspekter av livet, kulturen och samhället.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s