Monthly Archives: mars 2012

Intervju med Tibor Machan

Stephen Hicks har en ny intervju med ännu en intressant tänkare, Tibor Machan, filosofiprofessor som under flera decennier betytt väldigt mycket för spridningen av libertarianska och objektivistiska idéer. Han har skrivit mängder av böcker, skrifter och artiklar, och jag har länge uppskattat honom. Han är starkt påverkad av Ayn Rand, men har alltid gått sin egen väg.

Intervjun är lång, men väl värd att se. Bl.a. berättar Machan om sin uppväxt i Ungern, och hur han som 14-åring flydde kommunismen 1953 efter att i skolan ha blivit anklagad för att ha en ”kontrarevolutionär mentalitet”.

Om varför han blev filosof och om livet i Ungern.

Hur han kom till USA via Tyskland, och om varför liberalismen behöver en filosofisk grund trots uppenbara brister i auktoritära samhällen.

Fortsättning från föregående, och var han fick sin utbildning och vad som påverkade honom där.

Fortsättning från föregående.

Om vilka huvudteman som finns i böckerna Classical Individualism: The Supreme Importance of Each Human Being & The Promise of Liberty: A Non-Utopian Vision.

Om vilka filosofer han lärt sig mest av och vilka han är mest oenig med.

Om vilket det svåraste filosofiska problemet är som han jobbar på nu.

Om tillståndet för (klassiskt) liberalt tänkande i dagens akademiska värld, och om vilka praktiska steg som behövs för att få ett mer liberalt samhälle.

På Hicks hemsida finns hela intervjun i ett svep, men ändå med uppdelning på de åtta delarna.

Samling av artiklar av Machan.

Machans blogg med mestadels artiklar.

Övervakningssamhället fortsätter byggas ut

Jaha, så röstades som väntat datalagringsdirektivet igenom i riksdagen. Förutom (V) & (MP) röstade tre Centerpartister nej. Ja, vi är tvungna att betala böter till EU om vi inte genomför direktivet, och ja, motståndet skulle som Centerns Johan Linander (som röstade ja) säger ha förts redan för en ca sex år sedan, när direktivet växte fram.

Men vad hände då? Om nu Allianspartierna inte förmådde ta den striden, utan istället lugnt övertagit båten från (S) för att ro det i land, vad tror Alliansen att liberala väljare ska förvänta av dem om deras intentioner att arbeta mot annan frihetsfientlig lagstiftning? Vi har redan fått bl.a. FRA-lagen. Man kunde ha tagit strid även nu. Vi måste även följa Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Att det kostar i böter får övervägas av att man sätter ner foten och drar in på annat istället, och för den delen är mer aktiv att bekämpa slöseriet inom EU, vilket vi knappast lär se något enormt engagemang mot framöver heller från Alliansens sida.

Linander säger vidare om att försöka rösta nej: ”Dessutom skulle det strida mot bättre vetande för den som tror på vikten av att följa demokratiskt fattade beslut och tron på en rättsstat.” Vilket är något annat än den bananrepublik som EU alltmer utvecklats till och som vi är lydstat till. Förutom det demokratiska underskottet och den ständigt ökande godtyckliga makten i superstaten utan begränsning och det byråkratiska myglet, forcerades Lissabonfördraget (och dess föregångare) fram trots folkomröstningars nej, och EU:s egen uppfattning om ett land sade nej, skulle fördraget falla.

Att lagring skett långt tidigare än detta direktivet från svenska polisens sida är inte heller ett argument för att lägga det på ytterligare nivåer och till stora kostnader tvinga teleoperatörer att lagra data i statens tjänst, samtidigt som brottslingar ändå kan komma undan genom bl.a. kryptering. Riskerna för missbruk och ändamålsglidning ökar med det nya direktivet, och som redan skett i Tyskland, där f.ö. författningsdomstolen underkänt direktivet, har det haft en negativ inverkan på folks vilja att kontakta exempelvis psykiatrer och journalister, samtidigt som man löser färre brott med datalagringen jämfört med tidigare.

Det kan tyckas att motståndet i form av att rösta nej i riksdagen är fjuttigt. Den stora kampen står mot EU, och där bör Sverige rimligen träda ur, och förhoppningsvis andra länder med, så att fanskapet kan monteras ner. Samtidigt måste utbildning och opinion för liberalismens grundläggande principer fortsätta. Att inte många medborgare bryr sig har också att göra med att den klassiska liberalismen inte är starkt förankrad bland allmänheten. Olika tolkningar och tillämpningar kan finnas också mellan liberaler i olika principfrågor, men i en sådan idédiskussion krävs mer avancerat intellektuellt arbete jämfört med vad dagens politiker har kommit undan med i exempelvis denna fråga.

Om datalagringsdirektivet har Johanna Nylander en bra artikel i Trelleborgs Allehanda.

”Vet ni om att USA idag har möjlighet – och det kommer alltså andra länder att ha i morgon – att med hjälp av datorer bevaka all telefoni, all telegraf- och datakommunikationstrafik över Atlanten … Och läggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre.”

– Gösta Bohman, en betydligt mer liberal (M)-ledare än Reinfeldt vid Moderata Ungdomsförbundets stämma i Rättvik, 22 november 1975

Intervju med Douglas Rasmussen

Stephen Hicks har en intervju (tre delar) med filosofiprofessorn Douglas Rasmussen, som tillsammans med Douglas Den Uyl (kallade the two Doughs) skrivit böcker (bl.a. Liberty and Nature: An Aristotelian Defense of Liberal Order och Norms of Liberty), där de i likhet med Ayn Rand lägger aristoteliska idéer som grund för den klassiska liberalismen.

 

 

Se även detta klipp:

Robert Bidinottos artikel om förhållandet mellan Rasmussens och Rands idéer och vad som kan förenas.

Tidigare blogginlägg om Aristoteles och kristendomen.

Mattias Svenssons understreckare i Svenska Dagbladet den 15/8 2006 om Rasmussens & Den Uyls bok Norms of Liberty.