USA och kristendomen

I det senaste numret av tidskriften Neo (nr 5-2011), har den konservative debattören Roland Poirier Martinsson en artikel, Bara Gud kan rädda USA, där han hävdar att det är äktenskapet mellan kristendom och kapitalism som utgjort landets styrka och framgång. RPM förkastar idén om att individens frihet var ”upplysningens och liberalismens goda gåva till Västerlandets kultur”. Han spårar frihetens idéer längre tillbaka i tiden och vill framförallt koppla dem till kristendomen. Bara genom att förbli en kristen nation kommer det att gå bra för USA i framtiden, menar han.

RPM är helt fel ute. För flera år sedan skrev jag en trilogi om USA och religionen, God Bless America? Där gör jag en grundlig genomgång av de filosofiska grundvalarna för USA och hur religionen var beskaffad under tiden för landets grundande och hur religionen efterhand kom att inverka negativt på friheten.

Naturligtvis finns det frön till frihet sådda långt tillbaka i idéhistorien, men att USA uppstod på 1700-talet var ingen tillfällighet. Den amerikanska religiositeten var vid landets grundande påverkad av upplysningen och deismen, där ett stort mått av eget tänkande och frihet tillerkändes människan. Som jag förklarar hade inget motsvarande frihetligt samhälle kunnat uppstå under medeltiden, då kristendomen dominerade. Inte heller hade det kunnat uppstå i större delar av världen under 1700-talet, pga att bl.a. som religionen såg ut underminerade den individens strävanden att förstå världen med sitt förnuft. I flertalet europeiska länder och i Latinamerika var kyrkans makt stark och levde i symbios med staten, precis som under medeltiden. Staten hade också en stor roll på många områden. Det var religiöst delade länder med tradition av decentraliserat styre och handel, som Nederländerna och Schweiz, som eventuellt kunde mäta sig med USA. Storbritannien var också ett land med frihetliga rötter, som ju det blivande USA var en del av först.

RPM menar att grunderna för friheten och vetenskapen lades flera sekler före upplysningen, och att vi har kristendomen att tacka för det. Det stämmer inte, vilket jag också går in på i mina artiklar. Som bl.a. Charles Freeman beskriver i sin bok The Closing of The Western Mind: The Rise of Faith and The Fall of Reason, undergrävde den tidiga kristendomen de intellektuella och vetenskapliga landvinningar som uppnåtts i det antika Grekland och Rom, där framförallt Aristoteles var viktig för dessa landvinningar.

Thomas av Aquino återförde Aristoteles till det kristna Västerlandet på 1200-talet (det fanns andra, men Thomas var mest inflytelserik), efter att det nästan uteslutande varit i Kalifatet som det grekiska arvet omhuldats, och ville låta förnuftet vara en källa till kunskap vid sidan av tron. Men det var till priset av en ständig motsägelse. Det hjälpte till att påverka Europa i förnuftig riktning, och öppna dörren för renässansen. Men det var alltså antika grekiska idéer, företrädesvis aristoteliska, som utgjorde fröna till den vetenskapliga revolutionen under renässansen och upplysningen, inte kristendomen.

Den sista astronomiska observationen i antikens Europa skedde i Grekland 475. Det skulle sedan dröja ett millennium tills astronomin åter fick en central plats i Europa. Det somliga kallar ”den dynamiska medeltiden” inträffade flera sekler efter att kristendomen hade segrat i det romerska riket på 300-talet, dvs när bl.a. aristoteliska idéer återinfördes i betydande utsträckning. Men det tog alltså ca 800 år innan det skedde, och ytterligare ett halvt millennium tills upplysningen och de idéer om förnuft och frihet som kom att ligga till grund för USA och liberalismens framväxt i andra delar av världen.

Om kristendomen, liksom annan religion, åter får ett dominerande inflytande, kommer det att undergräva friheten ytterligare. Det handlar inte om att frihetliga kristna inte har gjort betydande insatser för friheten, eller att kristna i handling inte kan överträffa väl så principiella rationella och sekulära liberaler. Det handlar om hur den verklighetsuppfattning, kunskapsteori och etik som religionen använder sig av påverkar ett samhälle på lång sikt, inte om tio, tjugo eller ens hundra år, utan under mycket lång tid. Och där oroar jag mig för hur kristendomen, och inte sällan en fundamentalistisk sådan, flyttar fram sina positioner i USA, och skändar det som The Founding Fathers skapade, vilket vi redan har sett.

Det finns sekulära idéströmningar, exempelvis postmodernismen, som utgör ett lika stort hot mot förnuft och frihet, som en alltmer dominerande kristendom. Framtiden ligger i de idéer som neo-aristoteliska sekulära liberala tänkare som bl.a. Ayn Rand, Tibor Machan, Douglas Rasmussen & Douglas Den Uyl utvecklat.

Läs även mina tidigare bloggposter Kristendomens olycka och Debatt om konservatism.

2 responses to “USA och kristendomen

  1. Tack så mycket för detta! Hjälper mig sjukt mycket med gymnasiearbetet då det handlar till 99% om detta ämne. Skulle bli jättetacksam om du ville ta en titt på det och kanske komma med idéer?🙂

  2. Tack! Jag har dock ont om tid f.n. att ta del av arbetet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s