Självständighetsförklaringen är ett unikt dokument

Idag är det 4 juli, USA:s nationaldag, den dag 1776 som självständighetsförklaringen (vars huvudförfattare var Thomas Jefferson) skrevs under. Det är ett unikt dokument, en milstolpe som hade stor betydelse för den gryende liberalismen, där människans rättigheter och rätten till revolution lades fram på ett mycket välformulerat och genomtänkt sätt. Det är synd att många av dagens amerikaner, liksom andra folk, inte förmår ta till sig detta.

Starkt påverkade av John Locke, ”liberalismens fader”, skrev The Founding Fathers om ”certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.” För dem var det självklart att i begreppet ”frihet” ingick rätten till egendom, vilket man kan läsa i deras egna texter. I Virginias ”Declaration of Rights” från den 12 juni 1776 står det också:

”That all men are by nature equally free and independent, and have certain inherent rights, of which, when they enter into a state of society, they cannot, by any compact, deprive or divest their posterity; namely, the enjoyment of life and liberty, with the means of acquiring and possessing property, and pursuing and obtaining happiness and safety.”

Liknande formuleringar om äganderätten återkom också i flera delstatsförfattningar, som exempelvis i Massachusetts, New Hampshire och Pennsylvania.

Genom att skriva om rätten till ”strävan efter lycka” gav självständighetsförklaringen noggrant ett unikt uttryck för människans tillvaro och var denna står i relation till staten. Det är inte Guds eller statens befallningar, utan individens egen lycka här på jorden som är ändamålet för människan. Och det är ingen garanterad rätt till lycka, ingenting som ska tillhandahållas av Gud eller staten, utan en rätt till strävan efter lycka, med allt det ansvar, inkluderande motgångar, som detta innebär för individen. Människan har rätt att få vara lycklig utifrån sina egna strävanden, vilket inte är möjligt utan frihet. Livet, friheten och strävan efter lyckan är intimt sammankopplade och självständighetsförklaringen är revolutionerande inte bara genom att kolonierna gör revolution mot Storbritannien, utan även i den livsfilosofi som förmedlas här. Mer om de sekulära upplysningsidéernas grund för USA kan man läsa i mina artiklar här.

Vidare står det i självständighetsförklaringen:

”That to secure these rights, Governments are instituted among Men, deriving their just powers from the consent of the governed,–That whenever any Form of Government becomes destructive of these ends, it is the Right of the People to alter or to abolish it, and to institute new Government, laying its foundation on such principles and organizing its powers in such form, as to them shall seem most likely to effect their Safety and Happiness. Prudence, indeed, will dictate that Governments long established should not be changed for light and transient causes; and accordingly all experience hath shown, that mankind are more disposed to suffer, while evils are sufferable, than to right themselves by abolishing the forms to which they are accustomed. But when a long train of abuses and usurpations, pursuing invariably the same Object evinces a design to reduce them under absolute Despotism, it is their right, it is their duty, to throw off such Government, and to provide new Guards for their future security.”

Medvetna om riskerna för mobbvälde med oproportionerligt våld och godtyckliga angrepp, var man noggranna med att specificera den principiella innebörden av rätten till revolution. Det är inte för första möjliga ingrepp i individens rättigheter som revolution måste till, utan efter ”a long train of abuses and usurpations, pursuing invariably the same Object evinces a design to reduce them under absolute Despotism”.

En revolution får stora konsekvenser, däribland flera oförutsedda, varför det krävs stort omdöme och realistisk förväntan innan en sådan startas. Godtycklig maktutövning och despoti kan lätt uppstå även under en revolution, och av ett slag som är värre än det som många revolutionärer ursprungligen gjorde uppror mot. Franska revolutionen är här ett exempel. Nu är ju utvecklingen efter den med Robespierres skräckvälde inte ett argument mot att revolutionen initialt var berättigad i Frankrike, bara att man måste vara medveten om riskerna. I de brittiska kolonierna i Amerika var den ideologiska jordmånen mer gynnsam och enhetligt liberal än den i Frankrike. Genom sina precisa formuleringar om individens rättigheter och rätten till revolution förmedlade de amerikanska Founding Fathers insikten om problemen med godtycklig maktutövning såväl i en förtryckande stat som under en revolution. De var här väl förankrade i John Locke som skrev i sin Second Treatise of Government:

”[T]he end of law is not to abolish or restrain, but to preserve and enlarge freedom: for in all the states of created beings capable of laws, where there is no law, there is no freedom: for liberty is, to be free from restraint and violence from others; which cannot be, where there is no law: but freedom is not, as we are told, a liberty for every man to do what he lists: (for who could be free, when every other man’s humour might domineer over him?) but a liberty to dispose, and order as he lists, his person, actions, possessions, and his whole property, within the allowance of those laws under which he is, and therein not to be subject to the arbitrary will of another, but freely follow his own.”

Tidigare blogginlägg om den 4 juli.

About these ads

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s