Nattväktarstat kontra anarki

Libertarianer är delade om huruvida det ska finnas en stat eller ej, ifall det ska finnas en starkt begränsad stat, en s.k. nattväktarstat eller minimalstat, vars enda syfte ska vara att skydda individens rätt till liv, frihet och egendom, eller om detta skydd ska tillhandahållas utan en stat, av privata skyddsorganisationer och privata domstolar, dvs anarkism eller anarkokapitalism. De förra kallas ibland för minarkister, vilket jag tycker är en krystad term.

Jag är anhängare av en frivilligt finansierad nattväktarstat. Staten, som är den institution som har ”monopol” på rättsparadigmet, dvs vad som är rättfärdigt användande av våld och tvång i försvarssyfte, monopol på rättsprocedurerna och de rättsprinciper de grundas på i syfte att skydda individens rättigheter, får inte själv kränka de rättigheter den är satt till att skydda. Eftersom jag är delansvarig för sajten Marknadskraften, där denna artikel (ej skriven av mig) som försvarar nattväktarstaten finns med, skulle jag vilja komplettera med ytterligare texter.

Privata skyddsorganisationer och privata domstolar kan naturligtvis finnas inom ramen för den liberala rättsordning som jag vill ha, och finns redan idag. Staten är inte en enda skyddsorganisation som anarkister anklagar för att monopolisera våldsanvändningen gentemot privata skyddsorganisationer. Den liberala rättsstaten, ett frihetligt rättighetsskyddande rättssystem, är hela uppsättningen av rättsprinciper, lagar, rättsregler och rättsprocedurer, och de människor som är involverade i skapandet och upprätthållandet av dessa i en ständigt pågående interaktion där de olika komponenterna i rättssystemet på alla nivåer ska kontrollera varandra genom ”checks and balances”. Det finns egentligen ingen ”final arbiter”, en sista instans, som har sista ordet, även om en högsta domstol i vissa fall kan fungera som en. Det behövs ingen ”final arbiter” för att man ska kunna tala om en ”stat”.

Russell Madden förklarar mer i ett antal intressanta artiklar, som jag tycker utvecklar och kompletterar försvaret av nattväktarstaten gentemot anarkin, här, här och här.

Edward Younkins beskriver 1600-talstänkaren John Lockes syn på staten i denna artikel. Locke har ju varit betydelsefull för den liberala idéutvecklingen.

I utvecklandet av en politisk teori är det viktigt med en sammanhängande moralfilosofisk grund. I den förstnämnda artikeln på Marknadskraften kritiseras de anarkistiska libertarianerna Murray Rothbard och David Friedman, kända för sina böcker For a New Liberty (1973) respektive The Machinery of Freedom (1974). 1998 kom Randy Barnett ut med boken The Structure of Liberty, som även den förespråkade anarkokapitalism. David Mayer har en kritisk recension av Barnetts bok och anarkismen här.

David Kelleys artikel The Necessity of Government i The Freeman, april 1974.

Uppdatering: Timothy Sandefur kommenterar grundlagsfadern James Madisons syn på statens legitimitet, och Barnetts omorientering att sådan legitimitet är möjlig med den amerikanska författningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s