Statskuppen i Södern

Idag är det 200 år sedan Abraham Lincoln föddes. Han var USA:s president 1861-65 under landets värsta kris sedan dess bildande, när 11 sydstater trädde ur Unionen och krig följde. Lincoln och det som oftast kallas inbördeskriget, av vissa ”The War for Southern Independence”, ”The War of Northern Aggression” eller det mer neutrala ”The War Between the States”, har varit föremål för diskussion bland libertarianer. En del har, utan att försvara slaveriet, hävdat att sydstaterna hade rätt att träda ur, att det var en fråga om delstaternas rättigheter, och att Lincoln överskred sina befogenheter och att det var ett alltför högt pris att genom krig försöka hålla ihop Unionen.

En del har även hävdat att frågan om slaveri inte var huvudfrågan för de utträdande som bildade CSA (The Confederate States of America), utan rätten till secession och motstånd mot tullar. Detta är rent nonsens, då slaveriet onekligen var huvudmotivet för utträde och även i CSA hade man tullar, fast de var lägre än i USA. I sydstaternas utträdesproklamationer angavs slaveriet som den primära orsaken, och CSA:s ledare var tydliga med att de ville försvara slaveriet mot hotet om dess upplösning. Att det sedan fanns sydstatare som angav andra skäl, och att en del t.o.m. var emot slaveriet, som general Robert Lee, ändrar inte det faktum att huvudskälet för flertalet av de som ledde utträdet var värnandet om slaveriet.

Före Lincolns val till president tvekade inte sydstaterna att använda sig av den federala makten för att gynna och upprätthålla slaveriet. Några exempel är The Fugitive Slave Law för att fånga in slavar som rymt till en slavfri stat, och Högsta Domstolens The Dred Scott Decision, som förklarade att slavar och deras ättlingar inte kunde ha några rättigheter eller bli medborgare någonstans i landet, och gav slavägare rätt att ta med sig sina slavar till en slavfri stat och behålla dem som slavar där.

Med The Kansas-Nebraska Act 1854 skulle frågan om slaveri i de nya territorierna avgöras av nybyggarna där. Som en reaktion mot detta beslut bildades det republikanska partiet samma år (ej att förväxla med det republikanska parti som Thomas Jefferson var med och bildade på 1790-talet, och som 30 år senare splittrades i demokrater och whigs, även om namnet togs med inspiration från Jeffersons parti). Det nya republikanska partiet fick med sig många från det sönderfallande whigpartiet, men även avhoppare från demokraterna. Såväl whigs som demokraterna var splittrade i slavfrågan. Free Soil Party, som hade bildats 1848 av slaverifientliga demokrater (den tidigare demokratiske presidenten Martin Van Buren var dess förste presidentkandidat), uppgick i det nya partiet, liksom andra grupper.

Republikanerna hade som främsta mål att hindra slaveriets utbredning till nya territorier (som senare skulle bli delstater). Man ville bryta ”The Slave Power”, där sydstaterna genom sin starka ställning på federal nivå använde den federala makten för att upprätthålla sitt slaveri. Med hotet om ett nytt slaverifientligt parti som fick ett stort stöd i nordstaterna, där befolkningen växte snabbare, och en konstitutionell process därmed kunde sättas igång för att avskaffa slaveriet även i hela Unionen, blev det alltmer uppenbart för Södern att deras kära institution nu var i fara.

Vid 1860 års val kandiderade Lincoln för republikanerna, men demokraterna splittrades, dock ej om huruvida slaveri var bra eller ej. Nordstatsdemokraterna nominerade Stephen Douglas, som försvarade The Kansas-Nebraska Act, sydstatsdemokraterna nominerade John Breckinridge, som istället ville betona The Dred Scott Decision. När Lincoln valdes, trädde de elva sydstaterna ur i det som rimligen borde kallas ”statskuppen i Södern”.

David N. Mayer, libertariansk professor i juridik och historia vid Capital University i Columbus, Ohio, har skrivit denna intressanta artikel om Lincoln, som förklarar närmare.

Timothy Sandefur, som är adjunct scholar vid Cato Institute, klargör även han ur libertariansk synvinkel de konstitutionella frågorna kring inbördeskriget i en mycket läsvärd essä. Det amerikanska medborgarskapet består av en ”delad suveränitet” (divided sovereignty), en i delstaten, en i Unionen. Syftet är att skydda mot tyranni och mobbvälde på sävål lokal som nationell nivå. Ingen lätt avvägning onekligen, och jag är inte säker på vad som är den bästa lösningen, men vill man förstå vad inbördeskriget handlar om, bör man sätta sig in i detta. Det är i alla fall uppenbart att CSA inte hade rätten på sin sida.

Att majoriteten av det republikanska partiet, inklusive Lincoln, i den ekonomiska politiken hade med sig det tråkiga bagaget från whigpartiet i form av protektionism och statligt stöd till utvecklandet av industriella näringar, är i sammanhanget av underordnad betydelse. En minoritet av frihandelsvänner i partiet som kom från demokraterna och Free Soil-partiet, kom efter kriget att opponera sig mot tullskyddspolitiken, och vid två presidentval, 1872 och 1884, skedde liberala utbrytningar ur det republikanska partiet.

Men i huvudfrågan var denna koalition viktigare, nämligen att bryta ”The Slave Power” och på sikt avskaffa slaveriet i hela USA, en frihetsfråga väl viktig som någon, särskilt efter 80 år under USA:s existens utan någon lösning i sikte.

Även för de engelska manchesterliberalerna Richard Cobden och John Bright var det en prioritet, när de ställde sig på nordstaternas sida i kriget, samtidigt som Lincolns ekonomiska politik kritiserades. Likaså förtjänade Lincoln kritik för överträdelser, som när han i vissa fall upphävde habeas corpus, inskränkte pressfriheten och införde värnplikt (f.ö. var allt detta saker som gjordes även i CSA). Men som Mayer poängterar, så är det viktigt att se hela kontexten. Och visst var kriget med många dödade ett högt pris, men man kunde inte på förhand veta hur det skulle gå.

Läs även min senare bloggpost 150 år sedan den andra amerikanska revolutionen.

superstock_900-131608abraham-lincoln-posters2

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s