En film apropå bilstöd

Som tur var röstade den amerikanska senaten nej till stödpaketet till bilindustrin. I gårdagens Sydsvenskan står det bl.a.:

”Republikanen John Ensign sade igår att det vore osannolikt att en statlig byråkrat skulle lyckas bättre än de tre cheferna för Ford, GM och Chrysler.”

I Sverige vill tyvärr den borgerliga regeringen ge stöd till bl.a. bilindustrin, i en återgång till 70-talets industripolitik, vilken Mattias Svensson har en uppgörelse med på sin blogg. 

Inom bilindustrin har det, liksom i andra sektorer, alltid funnits företag som velat få speciella förmåner av staten när inte kundernas efterfrågan räckt. Apropå detta fenomen, så kan en film rekommenderas: Tucker: A Man and His Dream, i regi av Francis Ford Coppola (1988). Den baseras på den verkliga historien om Preston Tucker (spelad av Jeff Bridges) som på 40-talet lanserade en egen bilmodell. Politiker och de etablerade bilfabrikanterna gillade inte uppkomlingen och försökte stoppa honom. I filmens slut håller Tucker i rättssalen ett brandtal för den fria företagsamheten. Filmen är som hämtad från en Ayn Randroman.

I denna libertarianska artikel av Gregory Rehmke kan man läsa mer om Tucker och även hans tal i filmen.

”Ask your parents or grandparents about the Tucker’48. After World War II everyone wanted one of these sleek new cars of the future–but only fifty people ever got one. George Lucas and Francis Ford Coppola bring this story to screen in Tucker: The Man and His Dream. The movie dramatically illustrates the dangers of a mixed economy, with its meddling bureaucrats and myriad behind-the-scenes ”arrangements” between politicians and businessmen. Central to the idea of free enterprise is the freedom of entrepreneurs to bring new competition into a any industry–freedom to succeed by offering consumers a better product, and the equal freedom to fail. But though most businessmen claim to support free-enterprise, far fewer favor new competition in their own industry.”

I en annan artikel, i libertarianska The Freeman, skrev Melvin Barger, med lång erfarenhet inom bilindustrin, att filmen inte är historiskt helt riktigt återgiven. De tre stora bilföretagen var enligt honom inte så beroende av politiker för att knäcka Tucker, utan var mer upptagna med sin inbördes konkurrens, även om det fanns politiker som försökte sätta käppar i hjulen. Tucker var visserligen en driftig entreprenör, men vid tiden fanns det även rent företagsekonomiska faktorer som bidrog till att han inte lyckades.

Inte desto mindre tycker jag, liksom Rehmke och Raymond Keating, den senare i denna artikel i The Freeman om filmen och Hollywoods syn på kapitalismen, att det är filmens budskap som är det intressanta. Det är inte ofta vi ser detta. 

Tuckers tal i filmen:

”When I was a boy I read about Edison, Ford, the Wright brothers. They were my heroes. Rags to riches wasn’t just the name of a book. It was what this country was all about.

We invented the free enterprise system where anybody, no matter who he was, where he came from, what class he belonged to, if he came up with a better idea about anything, there was no limit to how far he could go. But I grew up a generation too late, I guess. The way the system works now, the loner, the dreamer, the crackpot who comes up with some crazy idea that everybody laughs at that later turns out to revolutionize the world, he’s squashed from above before he even gets his head out of the water. The new bureaucrats would rather kill a new idea than let it rock the boat.

If Benjamin Franklin were alive today, he’d probably get arrested for flying a kite without a license. We’re all puffed up with ourselves now because we invented the A-bomb and we beat the daylights out of the Nazis and the Japanese…if big business closes the door on the little guy–you, me–with a new idea, we’re not only closing the door on progress and hard work, we’ve sabotaged everything we fought for, everything the country stands for. We might just as well let the Japanese and the Germans walk in here and tell us what to do. What’s the difference? If new ideas can’t be allowed to flourish, then we’ve just exchanged one set of rulers for another. Right?”

Edward Younkins skriver i The Freeman om andra företagshjältar i filmvärlden vid sidan om Tucker.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s