Monthly Archives: september 2008

Förändring av nationalekonomin?

I finanskrisens efterföljd verkar det som att det finns förutsättningar för att de nationalekonomiska teorier som dominerat på lärosätena ersätts med efterlängtade idéer från den ”österrikiska skolan”. Jag länkade i mitt förra blogginlägg till ekonomen Stefan Karlssons kommentarer angående finanskrisen, där han pekar på behovet för ekonomer att anamma österrikarna.

Ekonomen Robert Samuelson erkänner att den ”moderna nationalekonomin” är bankrutt. Och i Wall Street Journal skriver ekonomen Judy Shelton det som libertarianer alltid har velat, att centralbanken Federal Reserve Board behöver avskaffas.

Mattias Svensson påminner apropå att han faktiskt talade om ekonomisk kris på bokmässan i Göteborg i helgen om en gammal artikel han skrev för Smedjan 1999 med ”en österrikisk blick på den nya ekonomiska eran”.

Den döve Bo Rothstein

I gårdagens Svenska Dagbladet gick Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i en debattartikel till angrepp mot nyliberaler för att de ”är tysta så det dånar” om finanskrisen. De (ej namngivna) saknar enligt Rothstein ”intellektuellt civilkurage” då de inte har några ”självkritiska analyser” av hur ”fel de har tänkt”.

Ja, någon vettig analys av finanskrisen har Rothstein själv inte lyckats med i sin artikel. Han drar dessutom in välfärdspolitiken (och nämner inte att Sverige också haft en allvarlig kris) och amerikansk sjukvård (vilken som jag kommenterat om här på min egen blogg är starkt sönderreglerad och inte en fråga om fri marknad). Och tyst från nyliberalt håll har det definitivt inte varit. Själv är jag ingen känd nyliberal, men jag har åtminstone på min blogg i mina två närmast föregående inlägg för ett antal dagar sedan tagit upp finanskrisen och dess orsaker med bifogade länkar till såväl amerikanska kommentarer som till i Sverige kända nyliberaler som Johan Norberg och Mattias Svensson. Även Rothstein borde känna till Johan Norberg som en av de ledande nyliberala intellektuella i Sverige med en egen mycket välbesökt internationellt uppmärksammad blogg, där han även har kommenterat krisen, exempelvis i tisdags i samband med sin artikel i Dagens Industri om orsakerna till krisen, i torsdags i samband med deltagande i SVT med kritik mot räddningspaketet, och idag i samband med Rothsteins artikel samt deltagande i SR:s Godmorgon, världen!.

I anknytning till Rothsteins artikel finns bland Twinglylänkarna en bloggkommentar från liberale ekonomen Stefan Karlsson om att han själv har ”skrikit sig hes” i frågan. Liberala tidskriften Neo borde inte vara obekant för Rothstein, professor i statsvetenskap som han är. Den är en av de mest kända politiska tidskrifterna i Sverige. I dess nr 3/2008 hade man en ledare som just berörde bolånekrisen i USA och dess orsaker.

Så någon brist på svenska kommentarer som ur ett liberalt perspektiv berör finanskrisen har det inte funnits. Och idag har Claes Arvidsson en ledare i SvD i ämnet.

Och vill man gå över till andra sidan Atlanten så kan man förutom de i mina inlägg redan länkade kommentarerna även läsa nyliberala/libertarianska inlägg i frågan på exempelvis tidskriften Reasons hemsida den senaste veckan, bl.a. detta av Anthony Randazzo om vad man skulle kunna göra istället för det föreslagna räddningspaketet. Tidskriften grundades 1968 och är en av de mest inflytelserika libertarianska tidskrifterna i USA. Cato Institute, som f.ö. Johan Norberg är anknuten till, är en ledande libertariansk tankesmedja, och på deras hemsida kan man också läsa mycket om krisen den senaste tiden. Foundation for Economic Education är en av USA:s äldsta libertarianska tankesmedjor, grundad 1946. Sheldon Richman är redaktör för dess tidskrift The Freeman, och har artiklar om finanskrisen här. (Uppdatering: Richmans länkar har fallit bort, men man kan gå in på The Freemans hemsida och kolla andra artiklar i arkivet)

Steve Chapman skrev en kolumn i Chicago Tribune, även publicerad i Reason, där han kritiserar räddningspaketet:

”It would add to the liabilities of a government that is already living way beyond its means. It would give unprecedented power to a couple of officials who have proved highly fallible in trying to avert this alleged crisis. And it poses the risk of abuse and corruption because the government has no way to gauge the value of what it will buy.”

Han citerar ett upprop från 122 ekonomer (varav två nobelpristagare) som också kritiserar det:

”If the plan is enacted, its effects will be with us for a generation. For all their recent troubles, America’s dynamic and innovative private capital markets have brought the nation unparalleled prosperity. Fundamentally weakening those markets in order to calm short-run disruptions is desperately short-sighted.”

Var det tyst, Rothstein? Nej, endast för den döve eller den som inte vill höra.

Obama, Freddie Mac och Fannie Mae

I anslutning till min föregående bloggpost om finanskrisen, finns här även en uppdatering från Robert Bidinottos inlägg med information om demokraternas kopplingar till bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae, samt ger en historisk bakgrund till dessa båda institut.

”When the Bush Administration tried to rein in Freddie and Fannie from continuing to engage in risky practices, guess who stepped in to block their efforts? Democratic senators Chris Dodd, John Kerry, Hillary Clinton, and — are you ready? — Barack Obama.

Meanwhile, guess who were the top four recipients of campaign contributions from Fannie and Freddie between 1988 and 2008?

Senators Chris Dodd, John Kerry, Hillary Clinton, and — still ready? — Barack Obama.

A coincidence, I tell you — just a coincidence.”

Finanskris och kvartalssocialism

Med finanskrisen på Wall Street gör nu vänstern billiga poänger om kapitalismens sammanbrott, samtidigt om många andra oroas och även de har en helt felaktig bild om vad som händer och orsakerna bakom. Presidentkandidaterna McCain och Obama försöker överträffa varandra i kritiken mot giriga kapitalister och ”casinokapitalism”.

Tyler Cowen skriver i New York Times om hur de många olika regleringarna och subventionerna på bl.a. bolånemarknaden (exempelvis förbud mot diskriminering av fattiga låntagare så att de skulle få subprimelån) ledde fram till dagens kris. Istället för ännu mer regleringar som förespråkas av flera, behövs avregleringar.

Och att hela tiden komma med statliga räddningsaktioner som riskerar att skapa ännu större bubblor med ännu större explosioner i framtiden, är som att erbjuda en alkoholist ständigt nya drinkar, som Robert Bidinotto beskriver det:

”In a free, unmanipulated marketplace, interest rates rise to correspond with increased risk, making loans to exceptionally risky borrowers prohibitively expensive. This helps to keep irresponsible borrowing and spending in check. But our government has refused to allow the self-policing mechanism of market prices to function. Now, on the verge of national panic, politicians and bureaucrats are making long-term matters worse by bailing out overextended institutions and individuals. But that’s like offering a distraught alcoholic an unending series of drinks on the house.”

Mattias Svensson har ett annat träffande namn på detta fenomen av ständiga kortsiktiga statliga räddningsaktioner: ”kvartalssocialism” (parafraserande uttrycket ”kvartalskapitalism”). Även Johan Norberg kommenterar i en kortintervju i Dagens Industri.

Hitlerjugend på Malmös gator

Liknelsen är inte gripen ur luften. Vandalvänstern har visat sitt fula tryne igen, till en förmodad kostnad på 70 000 kr för att städa upp efter deras framfart under Reclaim the streets-aktionen i Malmö igår. European Social(ist) Forum (ESF)  har sin internationella sammankomst i Malmö dessa dagar, och även om många av deltagarna är fredliga personer, så innefattar deras förvridna världsbild ett förakt för andra människors individuella frihet och egendom. Flera kommunistiska anhängare av diktatur deltar i ESF, som kommunen f.ö. subventionerar med 2,5 miljoner kr.

Svansen av våldsamma aktivister följer bara i praktiken vad ideologerna vid bokborden förespråkar. Deras klädsel och framtoning är sjaskig, men deras närmaste ideologiska fränder är en annan grupp unga socialister som verkade på 30-talet, Hitlerjugend. Hade nationalsocialister löpt amok på Malmös gator hade det nog tusan blivit reaktioner.

En vän till mig, Rickard Wendel, beskriver vad som hände när han besökte  ”gatufesten” och fotograferade. Aktivisten som försökte stoppa honom hade däremot säkert protesterat högt om exempelvis en journalist hade förhindrats fotografera honom ifall han blev angripen av en polis.

Sju skäl för McCain med protester

Matt Welch på Reason hör till de starkaste kritikerna av John McCain. Men det hindrar honom inte från att göra ett försök att hitta skäl att trots allt föredra honom framför Barack Obama ur libertariansk synvinkel, precis som jag själv har försökt både med McCain och Sarah Palin. Welch listar sju skäl för McCain med lika många protester inlagda.

USA:s abortlagstiftning mer liberal än Sveriges

ledarsidan i dagens Svenska Dagbladet påminner Sanna Rayman om att USA har en liberalare abortlagstiftning än Sverige. Jag anser att det definitivt ska finnas en aborträtt, men i likhet med Rayman tycker jag också att man ska kunna föra en diskussion om när denna rätt inträder. Det finns borderlinefall, som exempelvis frågan om barns, psykiskt sjukas och senildementas rättigheter, där den liberala rättighetsteorin inte har alla svar, även om individuella rättigheter generellt är ett nödvändigt krav för människans överlevnad och blomstring.

F.ö. så betonade Sarah Palin i ABC-intervjun att hennes abortmotstånd var en personlig fråga, och att hon kunde acceptera att regeringen för en annan policy.