Carl Rudbeck om fega flippfloppare

Med anledning av att bl.a. några riksdagsledamöter från folkpartiet har börjat få samvetskval för att de inte röstade nej till FRA-lagen,  skriver idag Carl Rudbeck under I brännpunkten Sydsvenskans ledare om ”Dessa fega flippfloppare”.

”Att som folkpartisten Cecilia Wikström skylla på att ”det var riksdagens sista dag och möten stup i kvarten”  visar endast att hon inte är vuxen sitt jobb. Det mest hedersamma hon kan göra är att ställa sin plats till förfogande.”

Jag kan inte annat än hålla med Rudbeck, även om jag tycker att det nog är bra om fler ångerfulla riksdagsledamöter sitter kvar mandatperioden ut och kan bana vägen för något som eventuellt kan hindra att lagen blir verklighet. Någon kanske invänder att det är mänskligt att fela och att det är bra att de ändå ångrat sig och vill något annat än de röstade för från början. Men frågan är då: om det inte hade blivit en sådan folkstorm mot lagförslaget, om en stor majoritet av svenska folket hade tyckt att det var OK (hemska tanke), och bara några få röster hade höjts, hade dessa nu ångerfulla riksdagsledamöter ändrat sig i en sådan situation? Troligen inte. Och då hade de ändå inte haft någon trovärdighet som frihetsvänner i denna mycket viktiga fråga.

De har haft ett år på sig att sätta sig in i frågan. Svenska Dagbladets ledarsida och brännpunktsida hörde till de första arenorna för kritik av Lex Orwell. En frihetligt sinnad riksdagsledamot borde rimligen läsa en av Sveriges största borgerliga morgontidningar och ta till sig och betänka kritiken som ventilerats där, och i många andra tidningar och bloggar med, i flera spaltmetrar innan omröstningen i riksdagen. Att inte ha gjort det och bl.a. skylla på att det ”var riksdagens sista dag och möten stup i kvarten”, visar på dåligt omdöme och bristande trovärdighet.

Visst är det mänskligt att fela och bra att erkänna det, men frågans allvar och den långa tiden som riksdagsledamöterna hade på sig att ta ställning, bör också leda till ett ifrågasättande av deras kompetens och uppriktiga engagemang för frihet. Jag kan i likhet med Rudbeck inte lita på de ledamöter som har ändrat sig i efterhand, även om det naturligtvis är bättre än att inte ändra sig. 

Jag kommer inte rösta på någon av de riksdagsledamöter som röstade för Lex Orwell, ifall de ställer upp för omval (ej heller nya kandidater som stöder lagen, förstås). Det gäller även de som ångrar sig under resterande mandatperiod. I min valkrets (Malmö) röstade alla borgerliga för. När det gäller de borgerliga ledamöter som inte var närvarande, och jag eventuellt skulle ha flyttat till en annan valkrets vid nästa val, kommer jag inte rösta på någon av dem ifall inte någon (även i andra frågor acceptabel ledamot) offentligen träder fram och deklarerar sitt motstånd mot lagen. Jag hyser inget större hopp än soffan nästa riksdagsval. Däremot kan jag tänka mig att rösta i kommunal- och regionvalen.

Tidigare kolumn i Sydsvenskan av Rudbeck om Lex Orwell.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s