Monthly Archives: juli 2008

FRA JK-anmäler HAX

FRA har lämnat in en anmälan om yttrandefrihetsbrott till Justitiekanslern mot Henrik Alexandersson, för att denne på sin blogg har offentliggjort ett hemligstämplat dokument som visar att FRA bedrivit signalspaning i kabel redan 1996.

Men JK menar att anmälan har hamnat på fel bord. JK kan bara ta sig an anmälan om HAX:s blogg är grundlagsskyddad, vilket den inte är, eller om HAX själv är den ursprungliga läckan till det hemligstämplade dokumentet, vilket han inte är.

Låt se, FRA har bedrivit olaglig signalspaning, vilket HAX har avslöjat, FRA läcker och FRA vet inte hur man hanterar juridiska ärenden. Och denna organisation vill regeringen ge långtgående integritetshotande befogenheter.

HAX skriver även på sin blogg att han inte är säker på om polisen väntar på honom när han ikväll landar på Arlanda. Utländsk polis säger det, men Arlandapolisen förnekar det.

Det här luktar rättsröta!

HAX:s blogg.

Annonser

Vad skulle Gösta Bohman ha sagt?

Under den pågående FRA-debatten har jag ibland undrat vad moderaternas förre partiledare Gösta Bohman skulle ha sagt om han hade levat idag. Ja, nu kan vi få i alla fall visst begrepp om det. Hax har ett citat av Bohman om övervakningssamhället från 1975:

”Vet ni om att USA idag har möjlighet – och det kommer alltså andra länder att ha i morgon – att med hjälp av datorer bevaka all telefoni, all telegraf- och datakommunikations trafik över Atlanten. Datorerna är programmerade så att de fortlöpande kan leta igenom det ofantliga informationsmaterialet och söka fram vissa slags samtal och vissa slags informationer, som redan registrerats med datans ofelbara effektivitet.

Visst kan sådan verksamhet vara legitim. Man kan spåra utländsk underrättelseverksamhet, förhindra sabotage eller komma åt narkotikalangare eller andra som försöker kasta grus i ett allt känsligare samhällsmaskineri. Men den kan också missbrukas. Och läggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre.”

Eftersom Bohman var den som stärkte (m):s liberala profil och ofta talade om individens frihet gentemot statens förmyndarskap, är det extra intressant. Men ”de nya moderaterna” försöker ju distansera sig från Bohmans arv alltmer.

Nytt borgerligt nätverk mot Lex Orwell

Idag på DN Debatt presenterar 15 politiker från de fyra borgerliga partierna ett nytt nätverk, Borgerligt nej till FRA-lagen, som ska verka för att stoppa Lex Orwell.

Det ska bli intressant att se vilken uppslutning detta nya nätverk kan få, och hur regeringen och de borgerliga riksdagsgrupperna reagerar.

Carl Rudbeck om fega flippfloppare

Med anledning av att bl.a. några riksdagsledamöter från folkpartiet har börjat få samvetskval för att de inte röstade nej till FRA-lagen,  skriver idag Carl Rudbeck under I brännpunkten Sydsvenskans ledare om ”Dessa fega flippfloppare”.

”Att som folkpartisten Cecilia Wikström skylla på att ”det var riksdagens sista dag och möten stup i kvarten”  visar endast att hon inte är vuxen sitt jobb. Det mest hedersamma hon kan göra är att ställa sin plats till förfogande.”

Jag kan inte annat än hålla med Rudbeck, även om jag tycker att det nog är bra om fler ångerfulla riksdagsledamöter sitter kvar mandatperioden ut och kan bana vägen för något som eventuellt kan hindra att lagen blir verklighet. Någon kanske invänder att det är mänskligt att fela och att det är bra att de ändå ångrat sig och vill något annat än de röstade för från början. Men frågan är då: om det inte hade blivit en sådan folkstorm mot lagförslaget, om en stor majoritet av svenska folket hade tyckt att det var OK (hemska tanke), och bara några få röster hade höjts, hade dessa nu ångerfulla riksdagsledamöter ändrat sig i en sådan situation? Troligen inte. Och då hade de ändå inte haft någon trovärdighet som frihetsvänner i denna mycket viktiga fråga.

De har haft ett år på sig att sätta sig in i frågan. Svenska Dagbladets ledarsida och brännpunktsida hörde till de första arenorna för kritik av Lex Orwell. En frihetligt sinnad riksdagsledamot borde rimligen läsa en av Sveriges största borgerliga morgontidningar och ta till sig och betänka kritiken som ventilerats där, och i många andra tidningar och bloggar med, i flera spaltmetrar innan omröstningen i riksdagen. Att inte ha gjort det och bl.a. skylla på att det ”var riksdagens sista dag och möten stup i kvarten”, visar på dåligt omdöme och bristande trovärdighet.

Visst är det mänskligt att fela och bra att erkänna det, men frågans allvar och den långa tiden som riksdagsledamöterna hade på sig att ta ställning, bör också leda till ett ifrågasättande av deras kompetens och uppriktiga engagemang för frihet. Jag kan i likhet med Rudbeck inte lita på de ledamöter som har ändrat sig i efterhand, även om det naturligtvis är bättre än att inte ändra sig. 

Jag kommer inte rösta på någon av de riksdagsledamöter som röstade för Lex Orwell, ifall de ställer upp för omval (ej heller nya kandidater som stöder lagen, förstås). Det gäller även de som ångrar sig under resterande mandatperiod. I min valkrets (Malmö) röstade alla borgerliga för. När det gäller de borgerliga ledamöter som inte var närvarande, och jag eventuellt skulle ha flyttat till en annan valkrets vid nästa val, kommer jag inte rösta på någon av dem ifall inte någon (även i andra frågor acceptabel ledamot) offentligen träder fram och deklarerar sitt motstånd mot lagen. Jag hyser inget större hopp än soffan nästa riksdagsval. Däremot kan jag tänka mig att rösta i kommunal- och regionvalen.

Tidigare kolumn i Sydsvenskan av Rudbeck om Lex Orwell.

FRA-lagen anmäld till Europadomstolen

Centrum för rättvisa har anmält FRA-lagen till Europadomstolen. Förhoppningsvis tycker domstolen samma sak här som med den liknande lag som Storbritanniens regering försökte driva igenom.

Idag har Johan Norberg en artikel om FRA i Expressen, och igår skrev hans fru Sofia Nerbrand en kolumn i ämnet på Svenska Dagbladets ledarsida. Det är bra att debatten och granskningen fortsätter.

Folkpartister börjar tänka om angående FRA

Jag har varit väldigt upptagen, så jag är en dag försenad med denna nyhet om en artikelDN Debatt av tre tidigare partiledare för (fp) och fyra riksdagsledamöter (fp), där de kritiserar FRA-lagen och vill att regeringen ska lyssna på de negativa reaktionerna och ta ett steg tillbaka.

Nå, det är ju bra att de skriver artikeln, men kunde de inte ha tagit upp detta tidigare? Endast en av artikelförfattarna, Camilla Lindberg, röstade ju nej. Birgitta Ohlsson lade ner sin röst, en var frånvarande och en röstade ja.

Förutom de borgerliga ungdomsförbunden, som alla är mot Lex Orwell, verkar det vara mest uppror mot denna antiliberala lag inom centerpartiet nu, genom Centeruppropet.

Johan Norberg sågar Bush & Rove

I dagens Aftonbladet har Johan Norberg en debattartikel där han sågar USA:s president George W Bush och dennes kampanjstrateg och chefsrådgivare Karl Rove. Under Almedalsveckan i Visby var Rove inbjuden av tankesmedjan Timbro för att ge de borgerliga partierna tips. Jag är lika förvånad som Johan att Timbro bjuder in denna manipulativa och principlösa maktpolitiker, som visserligen har hjälpt till att få Bush till Vita huset, men där nu Bush är djupt impopulär, och det republikanska partiet är mer uppslitet av interna konflikter än på mycket länge.

Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann var närvarande och är det någon han leker bäst med, så är det Rove. Tråkigt bara att Timbro stod för arrangemanget och därmed ger ”de nya moderaterna” ännu mer vatten på sin kvarn, en kvarn som successivt har malt sönder vad som tänkas kan av (m):s frihetliga arv från Gösta Bohmans tid som partiledare. Kunde inte Timbro bjudit in någon från Cato Institute, den tankesmedja som Norberg jobbar för? Det hade gett PR för både Timbro och Cato och en välbehövlig ideologisk kompass för de borgerliga partierna.

Jag har tidigare berört den republikanske presidentkandidaten John McCain på min blogg, och bland de artiklar jag då länkat till fanns denna av David Mayer, som behandlar det republikanska partiets förfall under Bush och nu McCain. En annan var denna artikel av Ed Hudgins, om den interna kampen om vilken väg det republikanska partiet ska gå.

Det är just ett snyggt arv som Karl Rove m fl har lämnat efter sig!