Monthly Archives: maj 2008

DN Kultur gör det igen!

Har inte haft möjlighet att blogga på ett tag, så denna nyhet är egentligen en vecka gammal, men för den som inte vet om det och har hamnat på min blogg, kan läsa om det här.

Efter att DN Kulturs redaktör Maria Schottenius och medarbetaren Andreas Malm gjort bort sig genom sin oförskämda behandling av Johan Norberg, och gjort avkall på ideal som sanning och hederlighet, skadar nu Ulrika Kärnborg, medarbetare på DN Kultur, än en gång trovärdigheten för tidningen.

Fredrik Krohnman skriver om hur en bokrecension av Kärnborg har mer än slumpartade likheter med en tidigare recension av samma bok (Flat Earth av Nick Davies) av Olle Svenning på Aftonbladet.

Det underhållande i sammanhanget är att Kärnborg ville kritisera likriktningen inom media. Likriktning var det, ja!

Annonser

FRA avslöjat

Den 17 juni ska riksdagen rösta om Lex Orwell, dvs om Försvarets Radioanstalt (FRA) ska ha rätt att avlyssna tele- och internettrafik som passerar landets gränser. Vid dagens demonstration mot förslaget i Stockholm avslöjade som aviserat Piratpartiets Rick Falkvinge namnet på den person som han hade spelat in ett samtal med om hur FRA i strid mot grundlagen och Europakonventionen redan spanat i luften sedan flera år tillbaka. Personen är ingen mindre än FRA:s förre överdirektör Anders Wik, och han erkänner att det varit olagligt.

Via Henrik Alexandersson.

Naomi Kleins bluff i ny bok och rapport

Förra året kunde Johan Norberg och Boris Benulic på uppdrag av tankesmedjan Timbro avslöja Naomi Klein som en charlatan. I sin bok Chockdoktrinen, som jag har kommenterat här tidigare, ägnar sig Klein åt lögner, intellektuell ohederlighet, historieförfalskning och bisarra konspirationsteorier.

Nu har Norberg publicerat en rapport för libertarianska Cato Institute i Washington D.C., The Klein Doctrine: The Rise of Disaster Polemics, där Kleins fuskspel kan läsas på engelska.

Och senare i maj ska Benulics förlag, Voltaire Publishing, ge ut en bok av Norberg & Benulic, Naomi Kleins nakenchock: Exklusivt avslöjande — allt om kejsarinnans nya kläder. I bokform ges då möjlighet för ännu fler att läsa demaskeringen av tokvänsterns megastjärna.

EU:s tysta maktkamp

Flera av de svenska dagstidningarna saknar vettiga och kompetenta EU-korrespondenter. Det gäller inte minst de stora som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Rapporteringen är djupt bristfällig och alltför EU-vänlig.

I Storbritannien finns dock betydligt mer intressanta och angelägna rapporteringar om utvecklingen mot en europeisk superstat och politikerklassens fula spel.

Bruno Waterfield är Brysselkorrespondent för konservativa Daily Telegraph. Han beskriver i denna bloggpost den hemliga maktkampen inom EU. Hans tidning är starkt EU-kritisk och motståndare till Lissabonfördraget, tidigare EU:s konstitution. Waterfield skriver:

”There are no manifestoes in this undemocratic dance. There are no alternatives on offer (for us).”

Brittiska marknadsliberala The Bruges Group har en mängd kritiska artiklar om EU på sin hemsida.

I Sverige borde Henrik Alexandersson anställas som EU-korrespondent för någon tidning. Delvis bosatt i Bryssel, skriver han kontinuerligt på sin liberala blogg om många oroväckande saker angående EU.

EU idag, världsregering imorgon?

Idag är det Europadagen, som ska symbolisera den Europeiska Unionen som politisk enhet. I den föreslagna EU-konstitutionen, som röstades ner i – remember? – Frankrike och Nederländerna, stod det att denna dag skall firas, vilket bara det är utomordentligt fånigt att skriva i en författning.

Det finns liberala EU-anhängare som är kritiska mot såväl EMU som förslaget till EU-konstitution, numera kallat Lissabonfördraget, plus en hel del annat dumt i EU. Sedan finns det EU-entusiaster som är så höga på vad EU kan göra, och i det närmaste totalt ointresserade av författningsfrågor, att man blir rädd. Bland dem finns exempelvis folkpartiet (OK, fp kritiserar bl.a. jordbrukspolitiken och hinder för rörlighet, men snälla, var lite konsekventa!). Men oavsett var på skalan man befinner sig när det gäller tron på vad EU kan göra, så bör EU-anhängare förhålla sig till det som vissa redan ser som en naturlig följd, nämligen en världsregering.

Expressens debattsida den 6 maj förespråkade filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö en världsregering. Han tycker att man inte ska begränsa sig till EU, utan gå vidare till global nivå. Och som den kollektivist Tännsjö är ser han förstås inga gränser för vad en stat kan göra. Den 7 maj svarade den konservative filosofen och författaren Roland Poirier Martinsson med en i detta fallet bra artikel, där han invände mot Tännsjös förslag, som han tycker är naivt och farligt.

Borgerliga EU-anhängare måste fråga sig varför inte en världsregering är en naturlig följd av EU. Allt de argumenterar för när det gäller EU, kan lika gärna gälla en världsregering. Och om de vill ha en världsregering, hur mycket liberalism finns då kvar i deras förkunnelse?

För de som är rädda för en superstat finns åtminstone för europeiska länder ett bättre alternativ, nämligen EFTA.