Ayn Rand i Filosofiska rummet

Idag har radio P1:s ”Filosofiska rummet” kl. 17.00 (repris 4/4 21.03) Ayn Rand och individualismen som tema, där bl.a. Mattias Svensson är inbjuden. Ett tecken i tiden. Dock kan man på SR:s hemsida inte dra sig för att sätta stämpeln ”nästan fascistoid”, vilket Mattias tar upp på sin blogg, och att en av de medverkande i programmet, Sydsvenskans politiska chefredaktör Heidi Avellan, inte har läst Rand. Vad fan gör hon där då?

Att Sveriges Radio kan få till stånd en debatt om Rand, där åtminstone en av deltagarna är anhängare till hennes idéer, får ändå ses som uppfriskande. Intresset för Rand har i Sverige vuxit med åren. När hennes Atlas Shrugged första gången översattes till svenska (Och världen skälvde) 1986, var flera recensenter inte bara starkt kritiska, utan även djupt osakliga och intellektuellt ohederliga. Till dem hörde sociologiprofessorn Johan Asplund, som hade tre långa artiklar på Sydsvenskans kultursida, samt Anders Persson, som på Helsingborgs Dagblads kultursida hade tre något kortare artiklar om boken och Rand.

Anders Persson lät publicera en bild av Ku Klux Klan tillsammans med sin recension, och försvarade tilltaget med att: ”Bilden av Ku Klux Klan valdes därför att kopplingen mellan Rands och ultrahögerns budskap var tydlig.(…), eftersom den inte enbart illustrerar den svans av ljusskygg högeraktivism som alltid tycks bli inspirerad av den typ av ideologi Rand företräder, utan också det fanatiska inslaget i denna ideologi.(…)[E]n bild av Ku Klux Klan i vissa fall kan illustrera en extremkapitalistisk hållning.”

Man måste vara rätt stenad för att göra sådana associationer som Persson gjorde, alternativt är han en fräck lögnare. Men inte unikt bland socialister när det gäller att koppla samman fascism och kapitalism. Höger-vänster-skalan har inte underlättat korrekta klassificeringar. Nationalsocialism och kommunism borde rimligen ställas bredvid varandra, båda som representanter för en totalitär kollektivism.

Det finns ingen koppling överhuvudtaget mellan Rand (som var judinna och antirasist) och Ku Klux Klan (som hatar judar, och definitivt inte varit inspirerat av Rand). Rand var för frihet och individualism, vilket det våldsbenägna KKK inte är. KKK vill låta staten ingripa i den fria marknaden för att upprätthålla rasåtskillnad. Så mycket för ”extremkapitalism”.

Det roliga är att när Timbro på nytt gav ut Och världen skälvde 2004, skrev Mattias Svensson ner en mängd brev till olika personer i Sverige, med sidhänvisningar som passade särskilt för dessa personer, beroende på om personen var bra eller dålig, eller vilka kommentarer personen hade fällt om Rand. Johan Asplund (som hade kritiserat Rand för elitism) fick också ett brev. Och när boken kom ut på nytt, var det väldigt tyst på kultursidorna.

Ett undantag var dock socialliberala journalisten Pernilla Ståhl, som inte missar ett tillfälle att smälla till Rand. Den 7/2 2006 hade hon en understreckare på Svenska Dagbladets kultursida om Och världen skälvde. Den ger en delvis missvisande bild av Rand och hennes idéer. Även om Ståhl korrekt återger en del av Rands levnad och idéer och skapar något mer sammanhang än andra – uteslutande negativa recensenter av henne på kultursidorna under årens lopp – finns det några punkter som är allvarliga brister i Ståhls framställning, och som ger en förvriden bild. I ingressen, som i och för sig kan vara redaktionens text, står det om ”hennes totalitära liberalism”. ??!! Öh? Vidare de återkommande beskyllningarna om ”övermänniskoideal” utan att precisera vad idealen består i, och den rent missvisande beskrivningen ”Hennes [Rands] förakt för och beskrivningar av de icke-producerande individerna – de är alla feta, pluffsiga, och svajar med blicken – är inte bara löjeväckande, utan har också obehagliga, totalitära övertoner”.

Oj, men vilka är nu parasiterna i OVS? Ja, det är politiker och företagare med politiska försänkningar samt andra yrkeskategorier som drar nytta av det statliga privilegieväldet och tar åt sig äran av andras jobb. Jag tycker själv att Rand kunde vara onödigt utseendefixerad, men inte ens i OVS, än mindre i The Fountainhead, är ”alla” goda vackra och ”alla” onda fula. James Taggart är egentligen lång, smärt och aristokratisk, men hans cyniska och pessimistiska livssyn ger honom ansiktsuttryck och hållning som får honom att uppfattas som ful. Det är ett sätt för Rand att illustrera ett psykologiskt förfall. På den goda sidan liknas exempelvis Midas Mulligan vid en lastbilschaufför till utseendet.

Om vari Rands moraliska dygder består i, förtäljer icke Ståhl. Ja, den som vill kan ju läsa om det i Rands egna texter. Att enbart citera negativa kommentatorer är inte heller särskilt upplysande. Många anekdoter cirkulerar om Rand och hennes krets, men även om en del kan ha ett innehåll av sanning, bör man ta dem med en nypa salt. Visst gjorde Rand misstag, och en del av dem var allvarliga, och visst finns det dåliga representanter för hennes idéer, men som tänkare var Rand banbrytande och en källa till inspiration för enormt många människor. Få har betytt så mycket för frihetens idéer som Rand.

Att ironisera över Nathaniel Brandens psykoterapi, som Ståhl också gör, är bekvämt idag. Men man bör ha i minnet att på 50-talet dominerades psykologin av Freuds psykoanalys och Skinners behaviourism. Det fanns överdrifter i Brandens terapi, men han var banbrytande i att vara den förste som talade om begrepp som självkänsla och självförtroende, att människan inte är styrd av krafter utanför sin kontroll, utan att det finns möjligheter för henne, och att hon inte är till för att tjäna andra. På 50-talet var det många som levde i kvävande traditioners och den kristna arvsyndens fängelse. För många av dem kom Brandens (och Rands) idéer som en befrielse. Och när Branden efter brytningen med Rand 1968 vidareutvecklat sina idéer inom psykologin, hänvisar han fortfarande till Rand som urkällan för dessa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s