Restoring America, not remaking it

Nu är det stora väckelsemötet med den nye messias över. Ja,  jag menar installationen av Barack Obama som ny president i USA. Obamas tal var framlagt med den retoriska skicklighet som han onekligen besitter. Skicklig under valkampanjen var han också, då han undvek att nämna sin bidragande roll till att sänka USA:s ekonomi.

Hans tal innehöll de plattityder som är att förvänta i sådana här tillställningar. Några bra fraser fanns, som:

”När vi på nytt bekräftar vår nations storhet inser vi samtidigt att storheten inte kan tas för given. Den måste förtjänas. Vår resa har aldrig präglats av genvägar eller förnöjsamhet. Den har inte varit de klenmodigas väg, för dem som föredrar ledighet framför arbete, eller som bara eftersträvar rikedomens och berömmelsens sötma. Den har snarare varit risktagarnas, de handlingskraftigas, de skapandes väg.”

”Till de ledare runtom i världen som försöker så split eller skyller sina samhällens brister på Väst: Ni ska veta att ert folk kommer att bedöma er utifrån vad ni kan bygga, inte vad ni kan förstöra.”

Men sedan fanns där en massa om allt vad ”vi” ska göra, ackompanjerat av meningar om att ”staten kan och måste göra mycket” och att det inte är frågan om ”staten är för stor eller för liten, utan om den fungerar”, vilket oundvikligen brukar leda till att staten växer. Obama och demokraterna har aviserat utökade statliga åtaganden, så det är bara att vänta att dessa kommer.

Den libertarianske kolumnisten David Harsanyi på Denver Post kommenterar Obamas tal här. Han undrar om alla amerikaner verkligen vill omvandla sitt land genom denna etatistiska tendens, snarare än att återupprätta USA:s frihetliga grund, och att oenighet faktiskt kan vara ett sundhetstecken i detta tal om ”enighet”.

Däremot är ett av Obamas första beslut välkommet, nämligen att stänga fånglägret i Guantanamo.

Men som Timothy Sandefur skriver i detta intressanta blogginlägg, kvarstår frågan vad detta egentligen kommer att innebära.

När det gäller ”stimulanspaketen”, om vilka jag har skrivit kritiskt om tidigare här och här, så har nationalekonomen Thomas Sowell en bra artikel här:

”In short, it can be years before the money that is supposed to stimulate the economy actually gets into the economy. And nobody knows what the economy will be like when that money finally gets into circulation.”

”A common problem with government economic policies in general is that it is very hard to predict how long it will be before the policy actually affects the economy.”

About these ads

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s