Mer om Lydia Maria Child

Skrev förra året ett blogginlägg om den amerikanska liberala abolitionisten Lydia Maria Child med anledning av en text av Daniel Bier på The Skeptical Libertarian. Här har Bier en ny text på Students for Libertys hemsida med kompletterande information. Intressant läsning.

Child: ”I am so great an advocate of freedom that I would have everything done voluntarily.”


Jag röstar på Centerpartiet

…i valet till riksdagen och kommunfullmäktige, och Moderaterna till regionfullmäktige. Som fallet var även inför förra valet är det uteslutet att jag röstar på (M) i riksdagsvalet. Alla Allianspartierna (liksom andra) har brustit i integritetsfrågorna, men därutöver behandlade Fredrik Reinfeldt (jämte M-gruppledaren Lars Lindblad och ett trettiotal ledamöter) riksdagsledamoten Karl Sigfrid på ett vedervärdigt sätt inför omröstningen om FRA-lagen, genom utskällning och tvångsutkvittering. Detta samtidigt som Reinfeldt vid annat tillfälle sa ”att det är bäst för alla att debatten lägger sig” beträffande FRA-lagen.

Datalagringsdirektivet ogiltigförklarades av EU-domstolen som varande i strid med de mänskliga rättigheterna. Denna fråga har justitieminister Beatrice Ask begravt i en utredning till efter valet.

Lissabonfördraget, som vidgar EU:s etatism och gör EU allt mer bredare och trubbigare, i motsats till många borgerligas målsättning om ett ”smalare och vassare” EU, röstades igenom i riksdagen utan föregående debatt inför medborgarna. Dessutom hade EU självt satt som villkor att faller fördraget i ett land, faller det helt. I Irland röstades först förslaget ner i en folkomröstning, därefter gjorde man en ny folkomröstning, där EU pumpade in pengar på ja-sidan för att ”sälja in Europa till irländarna”, och förslaget gick igenom. Dessförinnan hade det snarlika förslaget till ”EU:s konstitution” röstats ner i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna.

Dessa är några mycket allvarliga frågor där Alliansen har brustit. Det finns mycket mer jag är oenig om med alla partier, men samtidigt har Alliansen lyckats bryta en socialdemokratisk makthegemoni, sänkt skatter, öppnat upp för privata alternativ, ökat invandringen mm, vilket gjort landet lite friare och ökat förutsättningarna för en bättre ekonomi. Det är också min förhoppning att nya liberala krafter kan väljas och driva den frihetliga riktningen vidare.

Lyckligtvis finns det i Malmö, där jag bor, sådana kandidater. Centerpartiets avdelning där har en ny generation av duktiga, energiska och självständiga liberaler, och Lilla Torg-Centern, som är ett forum för liberal idédebatt öppet för alla, fyller en viktig funktion. Malmöcentern är en ambitiös nytändning som förtjänar stöd. Dessutom är det bra att ett stort Moderat parti balanseras inom det borgerliga blocket. Jag kryssar Niels Paarup-Petersen till riksdagen, och Nova-Jeanette Nilsson till kommunfullmäktige. Till regionfullmäktige kryssar jag dock Rickard Wendel (M), som ett uppmuntrande stöd för en stadig liberal som f.n. sitter i både kommun- och regionfullmäktige.

Johan Norberg skriver om S-styret i Malmö dagens Svenska Dagbladet. De rödgröna måste bort från makten.

På SVT:s valkompass kan man se vilka kandidater som matchar en bäst, även om man får ta den, liksom anda valkompasser, med en nypa salt. Det är ett urval frågor och en del kan besvaras på olika sätt pga frågans utformning.

Atlas Shrugged och kärlek

Robert Tracinski skrev nyligen en lysande artikel, All An Ayn Rand Hero Really Wants Is Love, som förklarar på djupet vad Ayn Rands roman Atlas Shrugged (Och världen skälvde) handlar om.

”So sure, Ayn Rand glorified plutocrats and looked down on poor people—if you’re reading a completely different book.”[...]

”Much of the plot of Atlas Shrugged can be understood as interlocking story arcs about love and friendship.”[...]

”So if you look at Atlas just as a political parable or an economic manifesto, then complain that it’s two-dimensional, that’s because there’s a whole other level of the plot that you’re missing.”[...]

”So the answer to the paradox is that Ayn Rand doesn’t care about money so much as she cares about the things that give money value: creation, production, and the qualities of character that make it possible to create and produce.

It’s amusing that a lot of same people who talk about Ayn Rand looking down on the poor or wanting to crush the weak also complain that her writing lacks subtlety. Yet themes like this are right out there in the open, and they blithely skip over them. Apparently, it’s a little too subtle for them.”[...]

”Love is about shared values, including the value of loving the truth, loving this world, and wanting to build and create. So are Ayn Rand heroes out to make money? Yes, eventually—after they have achieved the virtues that make money possible.”

Vinster i välfärden

Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och andra socialister vill förbjuda ”vinster i välfärden”. Skattefinansierad verksamhet ska inte drivas med vinst av privata företag menar de. Jag väntar fortfarande på att de även förespråkar vinstförbud för de företag som verkar i skattefinansierade projekt som produktionen av skol- och sjukhusbyggnader, sjukhusutrustning, läromedel, sjukhus- och skolmat osv, så att de åtminstone är konsekventa i sin socialism och sin vilja att straffa alternativ som drivs av kompetenta företagare och istället gynna inkompetens.

Som jag tagit upp tidigare, visar forskning att det är en myt att riskkapitalbolag bara satsar kortsiktigt. Och Janerik Larsson skriver i sin recension i Svensk Tidskrift av boken Finansfurstarna av Lotta Engzell Larsson vilken missvisande bild vänstern ger av riskkapitalister, eller private equity-företag, som Larsson hellre kallar dem.

IT-entreprenören Dan Olofsson skrev i Sydsvenskan i maj att ”[o]m verksamheten förbättras i och med att vinster förbjuds, då borde metoden användas i fler branscher.”[...]”Debatten borde istället för vinster i välfärden handla om varför vi accepterar högre kostnader i det offentliga än i det privata när kvaliteten är densamma.”

Dessutom tillhandahåller många privata alternativ bättre kvalitet. Visst är det en hybridmarknad där kommuner upphandlar och själva konkurrerar med privata företag, men det finns inga belägg för att privata alternativ generellt är sämre än kommunal verksamhet, tvärtom har de inneburit en vitaliserande förnyelse av välfärden. Catharina Tavakolinia driver ett privat vårdföretag. I denna artikel skriver hon om villkoren och hur det var när hon började jobba inom vården på 80-talet:

”När jag började arbeta i vården på 80-talet var det i ett monopol och en vårdapparat som var ökänd för sin ineffektivitet och administration.”[...]”Men än allvarligare var att de äldre var hänvisade till särskilda duschdagar då de även skulle ”sköta magen”. Boendemiljön var steril med rostfria inslag och fyra bäddsalar som inte gav utrymme för personlig integritet. De äldre fick inte ha parfym, blommor eller husdjur. Besökstiderna var strikta och skulle någon få en drink till maten så fick det smusslas.”[...]”Få säger att de vill tillbaka till gårdagens äldrevård men samtidigt osynliggör och motarbetar de oss som varit med och utvecklat dagens högkvalitativa äldreomsorg.”

Tre myter om friskolor.

Eftersom vinst är så dåligt kan ju Vänsterpartiet förespråka dess totala avskaffande i ekonomin, så når vi förlusternas socialistiska samhälle. 

Tara Smith om den dygdige egoisten

Tara Smith är filosofiprofessor vid University of Texas i Austin och författare till böckerna Moral Rights and Political Freedom, Viable Values: A Study of Life as the Root and Reward of Morality och Ayn Rand’s Normative Ethics: The Virtuous Egoist. Den 13 maj var hon i Stockholm inbjuden av Timbro för att föreläsa om Ayn Rands filosofi. En bra introduktion och föredraget finns på Timbros hemsida och på Youtube.

Läs även Joseph Rowlands artikel om altruismens inkonsekvens och Timothy Sandefurs bloggpost om altruism och evolution. (Har länkat till dem tidigare)

Tio sanningar som förändrade amerikansk historia

Snart är det 4 juli, datumet för den amerikanska självständighetsförklaringen, ett unikt frihetligt dokument som många amerikaner själva missat innebörden av.

Timothy Sandefur har på sin blogg listat ”Ten truths that changed American history”, med anledning av en lista på ”Ten lies that made American history”. Sandefur skriver: ”Some people enjoy emphasizing the “lies” of American history—and of course it is important to keep the dark side of our past in mind, and to remember how crucial skepticism is in a democracy. On the other hand, reverence is important, too, and an overemphasis on “the lies” can mislead, and can feed an ugly character trait: the self-flattering notion that you’re far too smart to fall for idealism.

Of course, our history and culture have also been profoundly shaped by great truths—and telling those truths often took far more courage than the opposite. At this time of year, especially, it’s worth pausing to think about ten great truths that changed, and continue to change, the United States.”

Läs om dem här!

Tidigare blogginlägg om självständighetsförklaringen.

Sofi Oksanen om Rysslands informationskrig

Har tidigare bloggat om Ukrainakrisen och Rysslands propagandakrig här och här. Jag länkade bl.a. till en artikel av den estnisk-finska författaren Sofi Oksanen, som har erfarenheter av Sovjettiden.

Oksanen höll den 12 juni ett tal i Tjeckien om Rysslands informationskrig på konferensen ”The Legacy of Totalitarianism Today”. Kan läsas här.

”Russia is being led by men with KGB training who are professionals of the human mind and experienced in propaganda. They are the experts of psychological warfare. They know how the western mind works; they know what kind of narratives the news use here. They know that Crimea cannot hold the West’s interest for long, whatever happens there. They bet that the West will not learn since it has not done so before either.”

Den ryska regimen är obehagligt framgångsrik med sin vilseledande propaganda, inte bara i ryskspråkiga media utan även i den flerspråkiga Russia Today (RT), som styrs av regimen.